Knappast IPO-spår i alla fall!!!!
Har ensam helg hemma eftersom sambon är i Dalarna och trampar runt Siljan. Mysigt, var ordet sa Bill.... När jag kom hem från jobbet igår eftermiddag, var vädrets makter med mig en liten stund, så jag hann njuta av balkonghäng, ett glas vitt och sol över dom vackra, röda husen, innan det var time att göra kväll.
Kan kanske tyckas lite tjatigt, men jag är oerhört förtjust i vårt nya, fina bostadsområde! Konstaterade dessutom nu på eftermiddagen, att det ligger ett lugn över området (trots sol och barn som leker), som aldrig infann sig på det tidigare boendet. Ett gigantiskt extraplus är också att människorna här, har kontroll på sina hundar! Bara en sån sak.....
Oj, det blev en liten passus kring annat, men nu är jag tillbaka på banan igen. Lördag var det ja, idag alltså, och Anneli och jag hade bestämt oss för att spåra lite med våra fyra fyrbenta. Anneli tränar ipospår och jag fokuserar i nuläget på appellspår, men båda kräver en hyfsat nerklippt åker oavsett. Har ni en endaste aning om hur sabla svårt det är att hitta något dylikt i ett prunkande försommar-Sverige?!
Ser ju förrädiskt bra ut, men.....
.......lite väl högt, trots allt! Hahahaa!
Riktigt så illa var det såklart inte, men visst tusan var det högt, alltid. Och när sen två pygméer som Anneli och jag ska ut och lägga spår, så tenderar det såklart att bli någon anings mer än om nån annan knatade spåret....
Hursomhaver, så banade jag väl iväg genom vallen för att lägga ett spår till lille Krut, med fyra apporter och ett slut, medan Anneluttan gjorde detsamma åt Yla på motsatt sida av vägen. Ålderdamerna Drama och Sandi fick varsitt finspår i skogsmark med korsande väg istället.
Detta är i väntan på spåren. Ser kanske lite rörigt ut, men egentligen råder ett under av ordning i kombo med varsin kaffekopp.
Först ut för dagen, var Sandi...
Det var ett tag sen, sa matten ifråga, men runt kom dom och fint var det!
Ja, men sen då, så var det ju Kruten!
Vadå ingen hund?! Han är ju där - ni ser väl svansen! Hihi!
Måttet Matsked funnet!
Spårpinne funnen!
Slutet hittat!
Oh nooooo.......
Belöningsboll borta!
Phiu! Boll hittad!
Har ju lite issues kring Krutens spårarbete och rådslår både och dit med allehanda kunniga vänner och bekanta, om varför det är så. Nu kan såklart ingen veta alldeles precis på pricken, men en fundering är att lille Krut tycker att det är lite småtrist och att det händer för lite i spåret. Så kan det kanske vara, och det är anledningen till att jag lägger ut alla möjliga apporter - och faktum är att det, so far, funkar riktigt bra!
Nåväl, sen var det dags för Yla. Jag skulle ju fota och stod redo med kameran. Ut kom Yla, tog typ med sig Anneli ut på fältet, varpå jag hastade efter, snubblade i en grop och stod på öronen, medan ekipaget ifråga fortsatte i ryslig hastighet mot spårstart. Jag tjoade och hojtade, fick stopp på nämnda ekipage, vi hann skratta ihjäl oss en smula och sen var det bara att haka på i spåret!
Trots allt fnitter, så gjorde Yla ett superfint jobb!
Sist ut för dagen, var en extremt missnöjd Drakmoster. Hon hade uttryckt kraftiga åsikter, sittandes där i bilen, om hur orättvist livet är, och när hon väl studsade ut, var hon laddad till tänderna (som vanligt om ni frågar mig)!
Jag bjussar väl på den här bilden (tack Anneli), trots att den egentligen bara förstärker eventuella åsikter om mig som lätt förvirrad och oorganiserad..... F ö så ser jag inte ens gullig ut!
Ni vet ju det är att spåra med Drama - just precis, en ren fröjd!!!!! Som Anneli sa, om henne och Sandi: Dom är fokuserade och gör det dom ska, utan krångel! Så sant som det är sagt!
Efter ytterligare fnitter och babbel, lyckades vi i alla fall skiljas åt, och jag fräste hem och tog mig an ett antal räkneuppgifter på tävlingssekreterarkursen. Det gick bra, men jag får nog lov att erkänna att vare sig matte eller plugga är min grej längre (matte har f ö aldrig varit det). Det ska jag försöka komma ihåg till nästa gång jag blir uppmuntrad att gå någon utbildning.....
Nu ledig kväll och vila - imorgon ska jag äntligen träffa Liselott, efter alldeles för lång tid!!!!!
Passar på att njuta av syrener inomhus, så länge den allergiska sambon befinner sig på annan ort! <3