Födelsedag, hockeymatch och vårens första dopp!

Det har varit en - minst sagt - fartig, men också väldigt trevlig helg! Sambon har fyllt år, vi har ätit sjukt god middag på kinesisk restaurang, vi har hängt med hundarna, varit i Globen och tittat på matchen mellan OS-laget från -94 och kändisgänget! Vi har inte varit sunda och nyttiga och vi har inte sovit 10 timmar per natt - men roligt har vi haft!!!
 
Orkar inte vara så värst spirituell just nu, men bilderna talar sitt tydliga språk. Häng med och kolla hur puttrig helgen har varit...
 
 
 
Frukost på en halvhyfsat vårpimpad uteplats samt Drama-mys med favoritgrannen Tino.
 
 
Ser ut som om Tigger är på besök i ett varmt och soligt Grekland....
 
Var såklart tvungna att göra något kul med hundarna, så det blev lite bus av olika slag.
 
 
Lite husse-sök var populärt! Trodde att både Drama och Krut skulle bryta benen av sig av bara farten!
 
 
Krut känns igen på sin oerhört intelligenta uppsyn!
 
 
Bästa födelsedagspresenten måste väl ändå vara lite kärlek från fröken Fis!?
 
Passade på att träna lite platsliggning, medan jag preparerade några tallar med godis. Kanske inte så "bruksigt", men hundarna tycker att det är roligt och näsorna används flitigt.
 
 
Typ gladaste släkten - ever!!!!
 
 
 
Lite som att leta påskägg...
 
Så småningom "landade" vi i en solig glänta, där vi öppnade en ytterligt dyr flaska vitt vin (typ 180 spänn), som sen avnjöts i halsande form, då sambon glömt glas, tillsammans med varsin ölkorv (där den ena var så stark att den knappt gick att äta) - allt under hundarnas mysiga mumsande på varsitt tuggben. Det är väldigt typiskt vårt liv, ska tilläggas..... Minns fortfarande, mycket väl, helgen i Sandhamn, då vi skulle grilla korv och inte fick fart på engångsgrillen - varpå korven käkades kall!
 
 
Alltid något!
 
 
Har ni sett så fin han börjar bli?! Och ligger självklart på den medhavda picnic-filten!
 
 
Lilla hjärtegrynet har förstås badat i en gyttjepöl....
 
Väl hemma igen, svimmade Släkten-är-värst omgående, och sambon och jag fräste vidare till en otroligt charmig kinakrog på Söder. "Fyra små rätter" syntes inte till överhuvudtaget och vi åt så gott att det var helt fantastiskt!!! Rekommenderas mycket varmt, kan jag säga!
 
 
 
Glada?! Såklart, det är ju superlyxigt att gå ut och käka en lördag, sådär lite apropå.
 
 
 
Kinakrogen "En ful och en gul" var det bästa ställe jag har ätit på, på mycket, mycket länge! Gör heller inte ett dugg att Söders små träkåkar utgör bakgrund...
 
 
Varsin Dry Martini medan menyn noggrant läses.
 
 
 
Typ världens godaste vårrullar!!!!
 
 
Sambon käkade dumplings - och vilka dumplings sen!
 
 
Min lilla, enkla varmrätt. Tigerräkor i någon underbar sås, medan...
 
 
.....sambon avnjöt någon gudomlig, men stark entrecote.
 
 
Återigen har Björn lyckats inom fotofronten...
 
 
Här brassas det käk!
 
 
 
Glad sambo på väg till Globen och Hockeymatchen. Mötte upp Annika och Andreas innan för en öl.
 
I detta kommande tomrum, såg vi alltså matchen mellan OS-laget -94 och kändislaget Theme Impossible. Anledningen till att jag inte har några foton, beror på att jag var tvungen att lämna kameran vid informationsdisken då vi kom. Kändes väldans hemligt må jag säga - tänk om dom visste att kameran mestadels är fulladdad med bilder på två små rottweilers! <3
 
 
När det var dags för hemfärd, inträdde jakten på den försvunna bilen. Annika och Andreas ledde expeditionen.
 
 
 
Såklart hittades den kära Volvon, och efter lite roddande med hundprylar (har gjort exakt detsamma själv, då jag har kört kollegor lite nu och då), kunde chauffören andas ut och vi fraktades, tryggt och behagligt, hem till dörren. Det var jäkligt skönt, Annika - tackar!
 
Och så denna söndag:
 
Vi har slappat, umgåtts med både varandra och dom fyrbenta - och skönt har vi haft! Björn och Drama tog en rejäl tur med mountainbiken, medan Krut och jag vandrade genom skogarna och njöt av våren.
 
 
I väntan på hopp över hinder.
 
 
Suddigt, men hoppar gör han - SpindelTarzan!
 
 
Phiu, det är varmt att flänga och fara över tallar och granar.
 
 
Jag älskar våren!
 
 
 
Mötte upp sambon och fröken Fis för en fika och lite badande.
 
 
Till min stora glädje, så verkar det som om Krut också blir en badnymf! Jag gillar verkligen hundar som badar - det är så himla mysigt - och lillebror var otroligt nyfiken på vattnet. Ramlade naturligtvis i ett antal gånger...
 
 
Söta rottisrumpor! <3
 
 
 
Plötsligt dök det upp en skitarg svan, som Krut ville bekanta sig med. Efter visst krångel, fattade han att det inte var läge och drog till matte, dvs mig. Lika genomtänkt som vanligt, han,Kruten.
 
 
Det var urmysigt att rulla bland "vitsippor och blå viol" efter ett kyligt dopp i Långsjön.
 
Det har varit en underbar helg tillsammans med familjen och i goda vänners lag. Det är fyra trötta människor, som hälsar godnatt och sov gott!
 
   

Lördag, ledig, träning på längden och tvären, besök hos mamsen och V Å R !!!

Hur är det möjligt att man både är ledig och det är strålande, vackert vårväder?! Känns som om man har vunnit högsta vinsten - efter denna sjukt, trista, tunga senvinter.
 
Den gångna veckan har bestått av lite ditten och datten - huvudsakligen ganska kämpigt på jobbigt = hjärnsläpp, bra träning med Annika = nöjd, och några riktigt fina spår med, naturligtvis, Drama, men även med Krut = hoppfull. Igår em/kväll lyckades min mest lojala vän genom alla år, Bitte, och jag sammanstråla för en härlig promenad i den ljusa, fina vårkvällen. Glädjande nog, så uppför sig fortfarande Krut "med beröm godkänt" när han träffar Frazer, och det är ju supertrevligt - såklart!
 
Passade då på att boka in lite hundträning under morgondagen, dvs idag. Möttes upp vid Kunskapsskolan imorse och där hängde vi ett bra tag!
 
 
Fröken Fiol väntar på att något ska hända.... Har ni sett något så sött ever?!
 
 
 
Bitte och Frazer under dagens rallylydnad.
 
 
Det är roligt att träna rallylydnad! Mycket glädje och skratt tillsammans med hunden. Det passar Drama "som en smäck", eftersom det är fartfyllt och går ganska fort. Hon har ju en tendens att "låsa sig" emellanåt, men, se, det hinns inte med i rallyträningen inte!
 
     
 
Med den underbara kontakt, är det inte ett dugg svårt!
 
 
Nog är hon sportig alltid, fröken Fis! Slimmad som få.....
 
     
 
Snurra är väl inga problem. I synnerhet inte som matte får visa hur jag ska göra!
 
 
Ååååhhh, detta är min sanna kärlek! <3
 
Med bängbulan kör jag, såklart inte rallylydnad. Vi har ju liksom annan lydnad att ägna oss åt. Som ni redan vet, i dessa Facebookande tider, så går denna träning lite upp och lite ner. Efter att ha haft en oerhört följsam och lyhörd valp, har jag nu tillägnats en jättestor, bånglig och oförstående unghund, som typ fattar "nada"!!!!
 
Jag vet att jag har nämnt detta förut, men jag säger det gärna igen: Vilken j-a tur att det finns bra hårvårdsprodukter med rejäla och kraftiga och permanenta färgningar! Rent naturligt så börjar jag, vid 53 års ålder, få ett och annat grått hårstrå (dock väldigt sparsamt) - med den käre Krut i familjen, så har nu tempot på detta grånande hår, ökat raketartat! Har försökt klaga - lite lågmält (vis från liknande situationer med fröken Fis) - hos uppfödaren, men får bara råa skratt tillbaka. Pga dessa, antar jag att det bara är att bita i det sura äpplet och ta sig an kreaturet....
 
Idag hade vi dock tur - Krut var liksom på!
 
 
 
Fotgåendet är han riktigt duktig på.  <3
 
 
 
Fina lägganden har han också....
 
 
 
Ställandet går utmärkt - så länge han inte går i fotposition. Suck, mycket att jobba på innan tävlingsdax.
 
 
Hihi, ibland blir det dock lite fel - vilket inte går att lasta Krut för!
 
 
Han är inte riktigt stabil med apportbocken, så det är också lite att jobba med...
 
 
Vart tog den lilla, lilla valpen vägen? Ingen som vet, ingen som vet! <3
 
Efter några supertrevliga och givande timmar, skildes Bitte och jag åt. Jag fräste iväg mot Årsta och liten mamma, men stannade på vägen och plockade lite tussilago. Krut visade påtagligt intresse för "blomplockning" vilket känns skönt. Alltid bra att ha något att falla tillbaka på om tävlingskarriären inte utfaller enligt planerna...
 
Mamsen blev glad för både blommor och blader och vi hade några mysiga och roliga timmar (har alltid roligt med mamma, som inte låter sig nedslås av den ringa åldern 90 år) tillsammans!
 
Sammanfattningsvis kan jag summera dagen som en skön ledig, lördag och tillbringar, med gott samvete, kvällen på sofflocket. Imorgon är det jobbdags igen.
 
 
Lilla Ärtan sover som en stock.

Är ni beredda på ett långt? Både bubbelbad och representation ska avhandlas!

Jobba bör man, annars dör man - men guuuu´, vad svårt det är att hinna blogga! Har funderat på att flytta bloggen till finest.se, där man kan få betalt, men känner viss tveksamhet till hur min hundblogg skulle stå sig i konkurrensen med White Room osv....
 
Nä, jag kör nog på i gamla, vanliga gängor och därmed rapporteras följande:
 
I torsdags måtte "Bortskämdasdes dagen på länge" ha inträffat. Ingela och jag var bjudna till Marie för lite bubbelbad och middag, vilket är lyx bara det. Men vad hände? Jo, dit kom vi, med diverse ohyror - dvs Drama, Krut och en liten Triton - och på plats fanns redan Peg, Tee, två puppilurer samt grisen Fanny. Medan vi lät alla jyckar (utom fröken Fis, eftersom tikarna inte kan samsas riktigt) röja runt på tomten, serverade värdinnan ett glas skumpa och lite, hastigt ihopsnodda, krustader.
 
 
Lilla Enzo hängde med dom stora rottisarna mest hela tiden!
 
 
Krut blev våldsamt förälskad i Par och önskade sig henne i present på sin ettårsdag (dagen efter). Efter att liten puppilur bitit Krut´s matte ( = mig) i handen lite senare, måste nog detta tas upp till diskussion! Blink, blink!
 
 
Nämen, en fotograf!
 
 
 
Vad ska man säga?! Supermysigt!
 
Efter ganska mycket kackel och lite kärlek, var det dags att äntra The Pool! Börjar med att visa kärleken...
 
 
 
Drama pussar ihjäl Ingela medan Marie har det lite mer chill - så att säga.
 
 
Sötlökarna Drama och Enzo.
 
 
....och så bubbleriet. Helt underbart! Och sen avslutades kvällen med följande:
 
 
 
Någonstans här dök, tack och lov, sambon upp, för annars hade jag nog aldrig mer åkt hem! Har tackat Marie ungefär 100 ggr redan, men gör det ändock ytterligare en gång!
 
 
Skäll inte på hunden i Kungsträdgården
 
Idag var det dags för ovanstående - och det var samma gäng som ovan-ovan ( - Marie, som passade puppisar). Blev upplockad av Ingela och Triton för vidare transport till Kungsan, där vi mötte upp Malin Åsanders sambo, som levererade ett tält och en massa rottisgrejer. Dessutom hade både Ingela och jag med oss egna prylar (jag hade fått låna fyra, jättefina böcker från Djurmagasinet i Tyresö) och i slutändan fick vi till en riktigt bra rottis"hörna"!
 
 
I torsdags sade jag, så stolt, att Krut är ju perfekt att ha med - så trevlig som han är! Det är han också, men efter ettårsdagen igår, måtte han ha drabbats att all världens hormoner - åtminstone till en början. Han tryckte till Triton och sa att han skulle hålla sig på sin plats och han skällde ut vaktparaden, som envisades med att passera på Kruts Gata. Eva-Lotta, Robban och bassetten Bazze kom på besök och höll på att skratta ihjäl sig (av skadeglädje, ska tilläggas). Förra året surfade Eva-Lotta genom Kungsträdgården efter Nemuz - nu var det min tur!
 
 
Jag försöker tänka goda tankar om min hormonstinna unghund och minnas att han faktiskt är jätteduktig på lydnad - som oftast....
 
 
Här säger jag: Duktig! Ser liksom det på läpparna.
 
Apropå läppar, så dök bästa dottern och hennes sambo Anton upp, med "barnbarnen" Xtra och Ralph. Alltid lika roligt att träffa gänget. I släptåg hade dom dessutom kompis Linda och hennes döva amstaff Tyra.
 
 
Dottern och pygméerna.
 
 
Dotra, Linda och hundarna i livlig teckenkommunikation. Ni är grymma!
 
Fick även finbesök av systersonen Niclas och liten Majken. Majken blev vådligt förtjust i Krut och ville inte titta på någon annan hund än honom - så det så! Så nu måste en rottweiler införskaffas till Gamla Stan.. ;)
 
 
 
Mycket folk var det - och många hängde vid oss. Att rottisar är lite spektakulera, är ingen tvekan - på gott och ont. Men kan man visa upp trevliga individer, som t ex idag, så gör dom - tveklöst - succé! Bl a dök det upp en äldre, senig och läderhudad kvinna, som stannade upp och förtjust tjoade: Här har vi hundarnas Rolls Royce, rottisen!!! Hon hade kört tjänstehund i hela sitt liv och var var helt såld på rottweiler och schäfer. Då blir man lite glad.
 
Efter en härlig och rörig dag, packade vi ihop oss sisådär 6-7 timmar senare, och for hemåt. Det är ju sån´t här som Rottweilerklubben ska ägna sig åt, vetja! Visa upp oss och göra trevlig PR för vår ljuvliga ras. Förvisso kräver dom en hel del av både det ena och det andra, men om dessa behov/gränser tillgodoses, så kan man ju inte önska sig en schysstare hund! Med stel rygg och värkande handleder, konstaterar jag matt, att jag inte kan tänka mig ett liv utan rottweiler. <3
 
 
Titta bara, så enormt gulliga och rara dom är!
 
 

Liknande inlägg