Konkurrensspår och kyla!

Flitiga som små myror, träffades Annika och jag redan klockan 9 imorse vid Ersta för att spåra. Insåg dock snabbt att det inte var rätt ställe denna dag, då det fullkomligt vällde in friluftsentusiaster på parkeringen. Istället for vi vidare ytterligare en liten bit - till Äventysbanan i närheten av Hellasgården. Efter att ha konstaterat av "jäklar, vad kallt det var" och värmt oss hjälpligt med varsin kopp kaffe och sockerkaka, tog vi oss verket an och lade varsitt spår - med tanken att låta hundarna gå samma spår. Eftersom Drama envist vägrar att ta pinnarna, så valde jag att bara köra med leksaker idag, ca 500 m långt och många vinklar.

Efter detta var vi halvt ihjälfrusna, så när Annika föreslog en fika (till) på Hellasgården, svarade jag glatt ja! Det satt fint att komma in i värmen en stund, kan jag lova, och den varma chokladen var lika god som sist - när jag var där med Nina, Sara och Sandra!

Sen var liksom alla ursäkter uttömda, så det var bara att fräsa tillbaka till Äventyrsbanan och plocka fram hundar, selar, linor mm, mm. Både Annika och jag började med "ungdomarna", dvs Basil och Drama. På väg till spårstart hann dom bli så himla förtjusta i varandra, att arbete kändes ganska avlägset. Men när det väl var dags, så tuffade Drama tvärsäkert iväg (så även grabben, för den delen). Faktum är att hon smågalopperade fram i mina fotspår och jobbade jätteeffektivt. Då apporterna var utbytta till leksaker, tog hon gärna upp dom och lekte lite, för att sen fortsätta. Men det är tveklöst så att det är själva spåret som är belönande - inte apporterna, även om hon var lite mer intresserad idag. Jag är i alla fall mycket nöjd med henne!

När det var Elsas och Elins tur, så föreslog Annika att vi skulle byta spår - och varför inte. Det har jag aldrig gjort, och det är alltid roligt att prova något nytt. Elsa spårade skitbra första biten och hittade första apporten utan problem. Sen fick hon ett "tapp" och vi virrade iväg en bit för långt på en stig - vilket f ö sannolikt berodde på mig till en del. Jag är ganska säker på att jag styrde henne lite..... På väg tillbaka, fick hon spåret "i näsan" igen och tog oss säkert fram till slutet - med endast en missad apport. Hon kämpade verkligen på och gjorde jättefint ifrån sig, min lilla Elsing!

För Annikas del, så gick Basil som en liten klocka - han är superduktig i spåret! Elin brukar tydligen "lalla runt" lite, men inte den här gången.... Nu skulle hon följa Dramas spår till varje pris, och Annika var urnöjd med hennes insats!

En himla rolig och nyttig variant på spårarbetet, som jag faktiskt ska prova på lite nu och då framöver. Det är alltid lika kul med nytänk, eftersom man lätt "harvar på" i invanda mönster. Tack för idag, Annika! Hoppas att du snart "tinar upp", så vi kan ses om ett par tre veckor igen!!!!! :)

Aaaah, vad skönt - vi har vatten!

Vi har kontaktat en furudalisk "röris" och blivit med en vansinnigt snygg värmeslinga i röret i badrummet. Jag vill inte klaga, men nog sjutton är det skönt att kunna sköta diverse behov på hemmaplan. Men innan detta inträffade, har jag även hunnit varit hos min lokala frissa och klippt mig - samt duschat! Kändes lite som att vara på spa.....

Fick en insikt i livet på landet, då vi ringde rörmokaren igår morse. Han dök upp, 1 timme senare än vad som sagts, stannade i dörren till badrummet, kikade in och sa på bredaste dalmål: Vi avvaktar lite! Och nu måste jag åka, för ungarna är och åker skridskor. Jag kan kanske titta förbi senare idag......

Kvar stod Björn och jag, kliade oss i huvudet och undrade vad som egentligen just hade hänt. I Stockholm är ju liksom ett arbetstillfälle något som man för det allra mesta bara "hugger på" - inte tusan tänker man på skridskoåkande små telningar inte! :) Som avslutning på vattenproblemet, kan jag bara berätta att han dök upp lite senare, efter tre påstötningar från sambon och nu har vi alltså vatten igen! Tänk ändå, vad olika liv man lever. Jag undrar om inte deras hjärtan ändå klappar lite lugnare häruppe, än våra i storstan?!

Idag är son och sambo i Grönklitt och åker snowboard. Jätteskönt att få en lugn dag hemma! Jag har just varit ute med råttorna och pulsat i djupsnön. Känns som om kroppstemperaturen ligger på ca 75 grader för tillfället. Nu vill Elsa och jag mysa lite, ta en "tuppis" och njuta av lugnet. Drama vill inte det! Just nu kör hon någon form av tempolopp för sig själv ute på tomten och innan det hjälpte hon mig att hänga upp talgbollar till fåglarna. Ja, dvs, medan jag hängde upp den ena, så grävde hon ner dom andra i snön!!!!!!! Jag har då aldrig haft en mer uppfinningsrik hund än denna tokfia. En ny kunskap hon fått är också att öppna dörrar..... Har inte bestämt mig för om det är bra eller dåligt ännu. Och Marie, inte ett endaste leende vill jag att  det kommer över dina läppar just nu! ;))))

Två fantastiska tjejer, hundar, vinter och bildkavalkad!

Som alla vet, så drog Sofia och Drama iväg till Furudal i torsdags tillsammans med sin kompis Tess. När dom kom upp till Dalom, visade det sig att vattnet hade frusit och tomten var totalt igensnöad..... Dessutom var Drama lycklig som bara hon kan vara, och for omkring som ett skåll. Inte ett endaste surt ord har fallit över dessa tonårstjejers läppar och dessutom har dom skottat så vi kommer in med bilen!!!!! Utedasset är iordningställt och vatten kan man värma.... Förutom detta så har dom fotat en himla massa, så jag väljer att att visa dessa härliga bilder denna gång:



Drama på tåget.



Vi flåsar ikapp, syrran!



För ett ögonblick trodde jag att Sofia bytt till en hanhund, men sen såg jag att det faktiskt var lilla underbara fröken Fis....



Det gäller att ha koll på stationerna. Tjejerna fnittrar ju bara!



När blev Drama en kines?!



Dom har landat i Rättvik - nu är det bara bussen som fattas.



Hur lätt är det egentligen att skotta med en tokig rottweiler som hjälp?



Se ovanstående text! ;))))



Är hon inte det sötaste som "går i ett par skor"?!



Kyrkviken i Rättvik - med Siljan i vinterskrud som bakgrund.



Tänk att kunna promenera på Siljan - där vi brukar bada. Här är det verkligen vinter!



Långbryggan i Rättvik.



Carolin och Dizni - som vi verkligen lyckades träffa den här gången. Det var sååååå trevligt!



Så här flyger dalfolket omkring! Dom är då sannerligen inga veklingar, dom inte!!!!!



Vi var alltså i Rättvik och tittade på Classic car Winter. Skitroligt! Många gamla skotrar, bilar och andra lustiga fordon. Elsa och Drama blev lite förvånade vid första skoterbekantskapen, men sen var det som om dom aldrig gjort annat än tittat på just skotrar.



Elsa blev överförtjust i Tess och kelade med henne så fort hon kom åt.



Älskade Sofia!



Min son är som Tarzan..... Skillnaden är bara att han lever bland hundar istället för apor! Här har han och Elsa somnat tillsammans.



Galna råttor på Oresjön!



Vem bryr sig om träning, när man kan ha det såhär?!



Kolla in snödjupet!!!!! Ska det fortsätta såhär, så är jag glad om det är snöfritt till midsommar!

Nu sovs det gott, kan jag lova! Dessutom är jag alldeles ensam hemma och det är jättelyxigt! Tjejerna är på väg till Örebro och Adam och Björn är i Leksand och badar, eftersom vi inte har något vatten. Det funkar, men är liiiite märkligt. Igår kväll var jag, t ex, över hos grannen och duschade..... Jag menar, om man inte kände folk i byn innan, så är ju detta en öppning - om än något intim! :))))

Annars har vi haft en underbar helg och det var länge sen jag kunde vila så ordentligt. Eventuellt kommer vi hem på tisdag, men hörs jag inte av, så har jag antagligen flyttat hit! Puss på er!







Liknande inlägg