Elsas 10-årsdag firades....

....som sig bör på en sätesgård från 1600-talet! Det var visserligen inte planen från början, utan firandet skulle ske i form av lydnad och spår vid en liten mikroklubb på Färingsö, tillsammans med dotter, Susanne och Anneli. När Sofia och jag kom dit, så stötte vi ihop med två synnerligen trista personer, bortsett ifrån det redan trista regnet, som väldigt klart och tydligt, meddelade att detta var privat och vi fick vackert avlägsna oss från platsen. Det kunde vi såklart göra, utan att dom behövde ta ifrån tårna, men när dom dessutom hade lagt beslag på min snitsel, ilskande jag till, stannade bilen och hämtade den. Liten hämnd är också hämnd! Asgarv!
 
Well, well - efter rådslag med Susanne, som ju är boende i trakterna, styrde vi kosan mot Skytteholms Gård, där vi landade och kände oss hemma och väl till mods. Stora,härliga gräsmattor där vi kunde köra rallylydnad, lite skog för uppletande och perfekt läge för grillning, precis vid vattnet.
 
 
Elsas födelsedagspresent - Ralph från Irland! Hon blev jätteförtjust i dotterns nytillskott!
 
Vi traskade ner mot vattnet, där vi "slog läger" och satte sen upp en rallylydnadsbana. Ironiskt nog så har ju Sofia och Susanne hamnat på samma rallylydnadskurs, och är såklart "heta" på att träna! Det tog dock en stund att liksom komma iordning, med tanke på alla jyckar, ryggsäckar, grillar osv, osv, osv.
 
 
Alla, förutom Elsa på väg! Var nu hon är?
 
 
Jahaja! Värsta bilden, men så sjukt rolig - om ni frågar mig! Snacka om att kuta!
 
 
Och här kommer dom! Otroligt att paviljongen inte rullar ner i sjön av farten...
 
 
Elsa och bedårande lilla Ralph!
 
 
Hahhahaha! Gissa om Sofia hade det körigt! Meningen är att det ska bli ett foto, men det gick sådär.
 
 
Så! Nu sitter i alla fall Elsa och Krut ordentligt vid "baslägret".
 
 
Dottern har sina pygméer i snöre.....
 
 
....och Susanne kan äntligen sätta fart med träningen!
 
 
Snyggt (eller kanske inte just snyggt), men bra jobbat!
 
 
Här ser ni liten Frejja, 8 månader, i egen hög person.
 
Sofia körde naturligtvis rally med Xtra, vilket självfallet fungerade alldeles utmärkt. Kursledaren har sagt till henne, att nu är det faktiskt dags att gå ut och tävla - så vi får väl se! Tyvärr hann jag inte fota, eftersom jag var barnvakt åt ohyran Ralph samtidigt som jag skulle sköta kameran. Som tack bet han mig i fingret, men det var inte mycket att skryta med, när man är van vid rottisar. :)
 
 
Sen var det ovan nämnda Raffes tur....
 
 
....och än så länge är han mer i luften än på backen, men det där fixar Sofia snart till!
 
Själv körde jag banan en gång med Elsa, mest på skoj, eftersom det faktiskt var hennes alldeles mest lediga dag idag. Krut fick sig också en "omgång", men det var lite samma där. Jag har inte för avsikt att träna rally med honom i nuläget och lägger därför inte ner så stort allvar just där just nu.
 
 
 
Men att vi har kul, är det ingen tvekan om!
 
Däremot körde vi ett uppletande efter korvgrillningen, och där tycker jag verkligen att han är förvånansvärt med på noterna. Vi borde vara i en inlärningsfas (vilket vi såklart är, till stor del), men det känns som om Krut har fattat just den grejen hyfsat bra redan nu. Roligt är det i alla fall!
 
 
Matte, matte, titta vad jag hittade!
 
 
Visst är den vansinnigt tjusig!?
 
Sammanfattningsvis så hade vi en galet puttrig dag i vacker miljö, med härliga hundar och glatt och språksamt sällskap! Jag hoppas att vi kan få till fler sån´a här spontana dagar, för det är oftast dom som tenderar att bli sådär alldeles extra mysiga!
 
 
Äta ute smakar alltid så jäkla gott!
 
 
Småfolket tar sig ett dopp.
 
 
Mälaren i ett grått dis. Duger dock som utsikt i alla fall!
 
 
Efter många timmar, tog vi våra trötta och nöjda hundar på armen och drog oss hemåt. Säga vad man vill om hunderiet, men det är både sunt och friskt för kropp och själ! :D
 
 

Vem trodde att jag skulle skena runt på ringträning?

I synnerhet med en hund som är ack så underbar, men kanske inte alldeles optimal för utställningsringarna! Men nu är det som så mycket annat i mitt liv - jag vill prova tusen grejer med SpindelTarzan och all aktivering är bra aktivering (enligt mig).
 
 
Ni ser ju själva - han är lite tunn.....
 
Hahhahaha! Skämtar bara, för det där är såklart inte Krut - den kralligaste av alla kralliga rottweilers! Nåväl, det var utställning jag babblade om, och jag har lyckats "ramla in" i en grupp som utställningstränar, genom min hästägare Kerstin. Det är jag jättetacksam för, trots att jag är svettig och slutkörd när jag kommer hem efter en genomkörare i det charmiga garaget.
 
 
Här har ni förresten ett något suddigt foto av ovan nämnda hästägare och bloggerskan "in person". Syns ju tydligt vem som är seriös..... Ursäkta Kerstin, men jag var bara tvungen!
 
Som sagt, ringträning är ingen lätt historia om man heter Lena Törnqvist, och det är ju just det jag gör! Det är ett jädrans sjå att hålla reda på händer, fötter, tassar, ben, springa i cirkel, triangel osv, osv, osv. Det är en väldans tur att objektet ifråga (i detta läge Krut) är samarbetsvillig och vänligt inställd till sin människa, som fumlar, trasslar och krånglar.
 
 
Mutor funkar alltid - i synnerhet när .......
 
 
....när detta komma skall! Vill ändå försvara mig med att jag varken stryper stackars SpindelTarzan eller är hårdhänt (även om det ser eländigt ut). Det är snarare ett påtagligt uttryck för själva fumlet!
 
Vi skötte oss hursomhelst efter bästa förmåga, sprang åt rätt håll, visade tänderna, lät dom relativt nyanlända kulorna bli lätt klämda, sprang i kadrilj med annan hund utan att morra och lite så.
 
 
Alltså, titta bara på detta! Har ni sett något så stiligt ever????!!!!! Ursäkta, men var det någon som nämnde Gerard O´Shea precis nu?
 
Nu hade jag, tack och lov, med mig vår kennelflicka Felicia, som skötte kameran under träningen. Därför kan jag lägga in lite andra bilder, som säger mer om Giganten från Fjugesta än alla nerklottrade superlativer. Han börjar bli stor, grabbhalvan!
 
 
 
 
Vi gillar varandra, högt och rent, liten Krut och jag! <3
 
Genom åren har man ju onekligen lärt sig att ett hjärta är mer än stort! Jag älskar nämligen vår SpindelTarzan mest i hela världen, precis som med Elsa, precis som med Drama och, naturligtvis, precis som med övriga familjen! Att Krut sen påminner löjligt mycket, om moster, gör inte kärleken mindre!
 
Nu måste vi sova!
 
 
 
 

Kvalitetstid a la grande!

Vi har haft ett så sjukt trevligt dygn - nu igen - sambon, hundarna och jag! Vi har tillbringat helgen i trakterna kring Grillby/Härjarö, där vi har besökt Jessica och Uffe (återigen vänner som vi har lärt känna genom hunderiet) och deras råttor, Elvis och Zelda.
 
Som vanligt såg vi ut som det resande teatersällskap vi är, när vi fräste iväg igår morse - dock med endast en säng i bagaget (eftersom två av hundarna skulle kunna ligga på annan plats i vår tillfärlliga helgbostad - husvagnen). Rent rymligt blev det, pga av det, även om inte Elsa såg ut att instämma!
 
 
Vi är på väg och jag måste såklart testa min nya, fina kamera!
 
 
Hahahaha! Elsa, som normalt sett är så vacker, ser fullkomligt galen ut på det här fotot!
 
Efter att, som vanligt, ha suttit i bilen och vridit nackarna ur led och tjajat om hur fantastisk miljön var, landade vi hos Uffe och Jessica och deras mysiga lilla gård. Återigen kunde jag bara konstatera att jag måste var född på fel ställe....
 
 
Här skulle jag absolut kunna bo!
 
 
Känner ni stillheten i den här bilden?!
 
Till en början värmde dom fyrbenta upp med den "lilla" röda, diskreta bollen, som nästan genererade en bruten tå hos sambon, som såklart skulle ge sig till att sparka på den. Å andra sidan, så svor han på att aldrig mer röra den, när hundarna (med Drama i täten) hade puttat ut den på den alldeles nyplöjda och leriga åkern, och dom var i behov av lite hjälp att få in den på rätt sida om staketet igen. Under idogt svärande stolpade käre "maken" omkring på sliriga och nytänkande platåskor - gjorde av lera! :D
 
 
Nu är det på gång.....
 
 
SpindelTarzan har minsann vuxit på sig och ibland ser han, rent av, ut som en rottweiler!
 
 
Jahaaa´ra, hej vad det går hos dom Törnqvistska hundarna! Ser redan framför mig hur vi har en sån´ här Boomer-boll härhemma i hallen! :)
 
När våra tre snyggingar - inkl sambon - var alldeles lagom leriga och skitiga, fick dom dra sig tillbaka en stund och utskenande kom Deminas Presley, dvs Elvis! Han är för jäkla go, den däringa grabben, lycklig och livlig och snäll - en mycket bra reklampelare för vår ras.
 
 
 
 
 
Ja, ni ser ju själva! Och så var han lika lerig som våra fyrbenta, dessutom!
 
När vi hade packat in oss i husvagnen och fikat en stund, bar det iväg till skogen, där Jessica hade haft vänligheten att redan gjort en alldeles färdig sökruta. Snacka om lyx - undrar om det är något jag kan träna sonen i?!
 
 
Nå, vad tycks om den här härliga skogen? Som gjord för sökträning, om ni frågar mig!
 
För första gången fick Drama faktiskt gå en riktig bana, och det märks klart och tydligt att hon har sansat sig och har skallen med sig i arbetssituationer nuförtiden. Visst behöver hon en lätt synretning, men det tycker jag inte är så konstigt, då hon inte hör mina kommandon. Å andra sidan hämtar hon rullen och kommer tillbaka till mig, som ett litet snälltåg på räls, Påvisen fungerar dessutom precis lika bra!
 
 
Lilla ärtan är helt med på att nu ska här jobbas!
 
 
Sista skicket i full rulle.....
 
 
....och ser man på! En husse hittades tillsammans med en kamprulle!
 
 
Lyckan är total i Dramaland!
 
 
 
Att fånga denne überrörliga brutta på ett vettigt foto är inte lätt - ni får helt hålla till godo med det som bjuds.
 
Även Elsa fick sitt, och startade det hela under livliga och vildsinta former. Första figgen vindade hon in på direkten, och satte full fart ut och återkom med lösrullen. Väldans stabilt och tjusigt om ni frågar mig. Sen fortsatte hon i ungefär samma anda, och gjorde ett jättefint arbete under hela banan.
 
 
Bravo Elsa! Husse hittad och belöning väntar såklart!
 
Med Krut valde jag att göra några enkla hitta-övningar, återigen med sambo och Uffe som figuranter. Dom skötte sig f ö alldeles ypperligt och får gärna göra om det vid tillfälle!
 
Nåväl, hitta-övningar var det. Krut förstod naturligtvis inte sådär särdeles mycket till en början, eftersom det här var något alldeles, alldeles nytt för honom. Men efter några gånger, där vi tog hjälp av lite ljud från figgen, började han så sakteliga fatta att det var positivt att skubba iväg ut i skogen, och dom två sista skicken hade han läget helt klart för sig! Det är så himla roligt att träna en ny hund och jag känner mig så trygg i att detta kommer att bli bra. Känns som förutsättningarna är dom bästa i alla fall. Tyvärr blev det inte ett endaste vettigt kort på den "lille", men....
 
 
 
....å andra sidan kan man titta på honom här ovan, tillsammans med Elvis! Dom kunde förresten inte heller vara still!
 
Efter en härlig dag i alla bemärkelser och en supergod middag som avslutning, samlade vi ihop oss i husvagnen för en god natts sömn - sambon, jag och våra tre rottisar. Det var inte alls trångt, ifall någon undrar - i alla fall inte så länge sambon och jag befann oss i sängen och hundarna låg stilla i soffa och hundsäng. Men vad sjutton gör det, när det är så himla spännande!? Jag hade aldrig sovit i husvagn tidigare och kände mig som ett barn på julafton! Nu sov jag visserligen inte speciellt mycket, men det berodde vare sig på husvagnen, sambon, hundarna eller något annat - snarare på att jag alltid sover lite risigt första natten på ett nytt ställe.
 
 
Drama har hittat sin plats....
 
 
....och Elsa sin.
 
 
Här huserade sambon och jag, medan Krut låg i sin hundsäng. Finns det stjärterum osv!
 
 
Och här sitter husets värdinna i egen hög person. Ser trött ut, tycker jag!
 
Nästa morgon "sparkade vi igång" med Uffes nybakade scones och kaffe, och efter det var vi redo för en utflykt till fornborgen Borgarringen, där det skulle finnas en cach. Sagt och gjort, vi samlade ihop alla våra hundar och fräste iväg till Österby Brygga (tror jag att det hette). Där ställde vi bilarna och tog oss en härlig promenad genom det underbara landskapet!
 
 
Varning! Hyde på väg!
 
 
Väldigt vad sambon ser matt ut, till skillnad mod Elsa och Drama!
 
 
Krut valde att springa runt och retas med Elvis mest hela tiden, men Jessica orkar fortfarande le i alla fall.
 
 
Fina bryggor i ett höstigt Mälaren.
 
 
Cool båt - och, framför allt, jättestor!
 
 
Zelda och Elvis.
 
 
Männen i min familj - bortsett från sonen då....
 
 
Hittade såklart ett hus igen! Vad är det egentligen med mig och gamla hus?! Detta hus var inrett med gamla rokokomöbler och låg ca 50 m från vattnet. Kärlek, säger jag bara!
 
 
Bara för att...
 
 
Den gamla fornborgen....
 
 
......där cachen, mycket riktigt, fanns! Alla nöjda och tillfredsställda!
 
Efter denna lilla tripp, avnjöt vi en galet god lunch med lax och massor av annat mumsigt, och sen var det dags för hemfärd. Vi vill verkligen tacka er, Jessica och Uffe, för en mycket, mycket trevlig och avspänd helg! Vi hoppas att vi ses alldeles snart igen!
 
Och hörrni - gissa om vi sov gott när vi kom hem?!
 
 
 
     
 
 
 
 
           
 

Liknande inlägg