Bortsett från några små missöden...

.....så gick allting riktigt bra! Vadå, undrar ni? Alltså, inget särskilt egentligen, mer än ett rivsår på hakan efter Krut, att tidigare nämnda Krut inte hade en aning om hur man spårar, att Drama har en sprucken klo (tack och lov på "längden" och det brukar lösa sig) samt att jag kastade upp fröken Fiol´s allra bästaste boll i ett träd (där den nu hänger och dinglar så fint)! Ni ser, inte alls mycket att orda om....
 
Men bortsett från detta, så gick lydnaden riktigt bra. Har börjat träna fjärren (sitt, ligg, stå) med Drama och hon fattar ju allt så snabbt, så det är inte mycket att klaga på. Krut var vådligt framåt i just framförgåendet, vilket såklart känns bra, samt verkar ha förstått det där med läggande under gång.
 
Så ni hör ju - en alldeles vanlig dag i Lenaland!
 

Sköna, njutbara dagar!

Hade ju sån´ enorm tur, att jag kom på benen alldeles lagom till min lediga start på sportlovsveckan! Halleluleja, säger jag bara! Inledde måndagen med ridhusträning på Blåkulla, tillsammans med Anna-Karin och Peter. Snacka om lyx att få köra en hund i taget och ha ett helt ridhus att "bre ut sig i"! Såklart körde "värdparet" sina hundar, men det blev gott om tid för mig också.
 
Krut fick sig en "genomkörare" i lydnaden på nästan en timme, och efter det gick ögonen typ i kors på lille herrn. Det blev en del nötande i fotgåendet (som glädjande nog hade gått framåt sen sist), ställande, läggande under gång, inkallning och det alldeles nya, underbara momentet "framförgående". Det gick väl hyfsat efter en stund, men där finns mycket, mycket att träna på. Annars tycker jag att han gick riktigt fint, SpindelTarzan!
 
Peter var snäll och lät Drama bita lite i ärmen och så lite lydnad på det, så var även fröken Fis nöjd. Eller, rättare sagt, fröken Fiolsträng, som vi har döpt om henne till. Det är sprunget ur Dramas look när vi är ute och promenerar, då hon alltid vill framåt, alltid är på G, alltid har koll på läget. Passar henne ypperligt, faktiskt!
 
Efter detta superputtriga, åkte vi hem till värdparet ovan, där jag fick värma upp med en latte och efter det hamnade jag och min bedrövliga rygg på Peters massagebänk. Det muttrades en del om att det var det värsta han sett osv och sen - sen åkte nålarna fram!!! Jag höll på att börja gråta alt svimma, men det löste sig riktigt bra - både för mig och ryggen. Lite massage efter akupunkturen satt som smort och jag längtar redan till återbesöket i helgen, eftersom det börjar liksom stelna till sig igen redan nu.
 
Nu kan man lätt tro att dagen var slut i och med detta, men icke! Tillbaka till Tungelsta efter den goda omvårdnaden, och blev bjussad på sen lunch/tidig middag av bästa Kerstin. Det var alldeles för länge sen vi hann sitta och tjabba i lugn och ro!!! Tack Kerstin!
 
Igår, tisdag, enades jag med mig själv om att bara ta det lugnt och inte vara så jädrans ambitiös, så jag tog med mig fröken Fiolsträng och SpindelTarzan på en tur till Gålö Havsbad. Det var både mysigt och avkopplande!
 
 
 
 
 
 
 
Har svårt att tänka mig något mer öde än ett havsbad på vintern! Blev extra glad över informationsskylten som hänvisade till hundbadet samt talade om var man får vindsurfa. Hade ju brädan med mig i baksätet....
 
 
Fröken Fiol - eller var det Viol kanske?!
 
 
Lilleman och hans eviga knaprade - på än det ena än det andra.
 
På kvällen var vi trötta och nöjda, och jag passade på att toffla runt och prova kameran litegrann. Den är ju så vansinnigt fin och har liksom funktioner som jag inte riktigt har kommit på ännu....
 
 
 
 
 
 
 
Middagen står och puttrar. Kycklingfilé med vitlöksklyftor, tomat, bacon och rödlök. Faktiskt inte alls så dumt!
 
 
Alltså, den här snubben kan konsten att njuta!
 
 
 
 
 
 
 

Promenad med PRO!

Vill verkligen passa på att slå ett slag för PRO i Trollbäcken, som har börjat med stillsamma rehabiliteringspromenader på lördagar kl 12. Deltagare denna gång: Bitte och jag! Ja, och så Krut och Frazer förstås... Drama är ute på andra kommunala (läs SL) uppdrag tillsammans med husse.
 
Jovisst, förstår ni - efter några dagars (för mig) och ungefär en veckas (för Bitte) sjukdom, slog vi våra trötta påsar ihop och tog oss en runda med grabbarna, här på hemmaplan. Ganska oinspirerat och inte så fartfyllt kanske, men vi var i alla fall ute i nästan 2 timmar. Krut och jag hann dessutom med att träna lite lydnad och det är ju alltid nyttigt.
 
 
SpindelTarzan på vårpromenad.
 
 
Där har vi ju promenadsällskapet!
 
 
Ser hon inte lite trött ut, Bitte?!
 
 
På min lille Krut.....<3
 
 
Frazer kan minsann, han också! Förresten - är det undra på att man får ett märkligt kroppsspråk när man umgås med dessa jyckar?
 
 
Och nu är det liksom bara....
 
 
....lycka och race som gäller en stund!
 
 
 
Tycker att Krut är skrämmande lik sin moster - ni vet, fröken Fis - just här där han flyger fram!
 
 
 
Heder åt Frazer, som umgås med en slyngel av Krut´s kaliber, utan att lacka ur!
 
Nu är vi tillbaka hemma igen - Krutus Brutus sover och jag har fått tillbaka febern. Skönt att allt är som vanligt...

Liknande inlägg