LO-konferens och friluftsliv

Ja, det är precis vad helgen har bestått av. Jag och Marie fräste iväg till Eskilstuna för att delta i Rottweilerklubbens LO-konferens igår morse. Jag var där redan förra året och det var toppen, men denna gång var det liksom ännu roligare. Dels känns det ju alltid bekvämt när man redan har träffat många deltagare tidigare, men det var också en väldigt avspänd och behaglig stämning. Det blev mycket matnyttigt med många bra och givande diskussioner i en väldigt tillåtande miljö. Det är otroligt viktigt att få möjlighet att träffa andra som sliter lika hårt, ideellt, som man själv gör och att få "tanka upp" lite ny energi tillsammans med dom. Att inse att vi faktiskt kan samarbeta mellan lokalområdena, få tips och idéer, höra hur andra har gjort osv.....

Efter en alldeles för sen natt med många gapskratt och lösning av världsproblem, gjorde vi en gemensam kraftansträngning och utnyttjade även söndagen (idag alltså) maximalt och jag kom hem för bara någon timme sen. Skittrött, förstås, men med ny arbetslust och hopp om en god framtid för våra härliga hundar. Tack för mysigt sällskap, Marie, och tack till alla er andra för en bra helg!

Under tiden jag har jobbat och förlustat mig, har sambon och brudarna levt riktigt friluftsliv. Den här lördagen hade Björn fått sällskap av en annan kollega än föregående helg, och nu var det dags att lotsa denne man genom Tyresta Naturreservat. För både Elsas, Dramas och sambons skull får vi innerligt hoppas att inte samtliga anställda på Första AP-fonden ska tas ut på denna tur.... Det innebär ca 45 rundor till, och det ställer jag mig tveksam till om ens en gång fröken Fis orkar med!

Den här gången klämdes det av 2,2 mil som dessutom bestod av 6 hämtade cachar - varav den ena befann sig i ett träsk! Kollegan hade tagit ett gäng härliga foton som jag fick njuta av när jag kom hem, och jag delar med mig några av dom till er andra.



Älvorna dansar på ängen.



Alert Elsa med sin härliga gråa nos.



Dramas alldeles vanliga uttryck - dvs jag är med, jag är laddad, jag är redo....



Husse och bruttor på väg uppför berget där....



....vila och lunch väntar.



Gammelström brusar och far.



Den gamla bron över Gammelström.




På väg hemåt efter en underbar tur i den vackra hösten.

Som ni ser så är det minsann inte synd om jyckarna i den här familjen - trots att matte mest bor på hotell och har sig på helgerna. Husse är minst lika bra på att hitta på aktiviteter, och det onekligen väldigt lyxigt att komma hem söndag kväll, till ett hem där lugnet sprider sig. Det gäller att passa sig, så det inte blir en vana.... För att inte få några märkliga "griller" i huvudet, tror jag minsann att det blir spår imorgon fm.

Sov gott, alla!


Långpromenad i Tyresta med Husse

För en gångs skull är det Husse Björn som uppdaterar bloggen.

Medans Lena jobbade i helgen passade Husse med vän Fredrik samt bruttorna på att ta en vandring från hemmet i Trollbäcken till Tyresta by i Haninge. Under den gemytliga färden på ca 18 km och 4,5 timme han vi besöka både Årsjön, Årsjöbäcken samt Stensjödal och Lanan. Färden gick också över det ca 450 hektar stora område som brandhärjades 1999. Vandringen var mycket lyckad men lång. Elsa var bra trött efter färden men är man nästan nio år så är det inte så konstigt.



Bruttorna passar på att ta lite välbehövlig drickpaus.




Elsa är lite busig.....




Trattkantareller finns det fortfarande gott om.....



Fin bild på Elsa klokheten i familen.....




Trött husse samt Elsa och Drama i det kala eldhärjade området i nationalparken.




Trötta hjältar på bussen hem från Tyresta by, undrar om inte husse är tröttast :)


Sammantaget en fantastisk dag i Tyresta nationalpark i den friska höstluften samtliga inblandade sov som stockar tidigt denna kväll. Nästa inlägg är Matte tillbaks tack för mig /Husse Björn


Lunginflammation i all ära...

Tanken var att sambon och jag skulle ha haft semester kommande vecka, och tillbringat den på landet. Nu drabbades jag ju plötsligt av den där jädrans lunginflammationen och blev sjukskriven. Någonstans långt bak i mitt medvetande, kändes det väl mastigt att begära semester direkt efter sjukskrivningen, så sambon roddade om lite och tog semester en vecka tidigare. Sen visade det sig ju att jag blev sjukskriven ytterligare en vecka - i alla fall - så nu är jag plötsligt ensam kvar på landet med brudarna, medan sambon åkte hem för att jobba... Konstigt blev det.



Vi hann åtminstone med några riktigt mysiga stunder i skogarna, innan Björn försvann till Den stora staden igen.


Nåja, denna något ovalda ensamhet såhär mitt i svartaste oktober medför definitivt ett utmärkt tilfälle för mig att prova-på-bo i Furudal, när det inte är sommar, sol, bad, ljusa nätter mm - och det är faktiskt inte alldeles tokigt. Det är lite spännande att känna på vardagslivet - hänga med grannen och hjälpa till med hundvalpen, ta en fika, köra kvällsträning på Nedansiljans BK, komma hem i mörkret på kvällen och se det gulliga huset lysa från sina vackra fönster...



Grannens lilla söta Sluggo och Xtra röjer loss.

Det är så glädjande och varmt i hjärtat att komma ner till klubben och bli emottagen av kramar och "vad roligt att se dig igen"! Idag fick jag tillfälle att gå med på ett MH och det är verkligen nyttigt att se hur det fungerar på andra ställen - i synnerhet när jag nu hamnat i ordföranderollen i Östra LO/Afr och ofta upplever att vi har en hård press på oss i olika sammanhang. En sak är i alla fall helt säker, och det är den att skulle jag bli bofast i Furudal, så skulle jag absolut engagera mig i brukshundklubben. Dom är helt fantastiska häruppe!

När vi kom upp förra veckan, lyckades vi tjata oss till att få låna liten Xtra några dagar. Det föregicks av en stenhård förhandling med dottern, men till sist fick vi vår vilja igenom. Tyckte minsann att hon hade vuxit sig lite "stor" sen sist vi sågs, och några dagars umgänge med två bastanta rottisdamer är bara danande för karaktären. På fredagen kom även själva dottern och det var nog det bästa av allt! Jobbigt med en "unge" som alltid ska envisas med att bo på alla möjlliga ställen - utom i Stockholm...



Hon är en hård nöt att knäcka, den däringa Sofia... <3




Drama myser på med storasyrran. Elsa har dock redan bäddat ner sig i sängen...

Vi har njutit av älggryta, tända ljus och gott vin dessa dagar, läst och lyssnat på ljudböcker, lekt med hundarna och verkligen unnat oss en höstledighet.

Idag hade dessutom Östra LO sitt sista MT för hösten, och allt var förberett upptill tänderna. Inget kunde liksom gå snett... Men jodå, såklart kunde det göra det! Dels hade vi fått helt fel protokoll, vilket löstes med bästa Robban Axelssons hjälp ( i kombo med Ammie Hultin). Dessutom valde exteriörbeskrivaren att avvika vid "lämpligt tillfälle" och där klev Anna Gewalt in och räddade upp situationen. Ja, herregud, vad ska man säga? Tack och lov att styrelsen består av rådiga tjejer och schyssta funktionärer!!!!!

Imorgon ska jag försöka ta mig ut på ett par spår och därefter blir det kvällsträning på Rättviks BK. Vi hörs när vi ses!



Liknande inlägg