Som alla vänner av Fejjan redan vet, så står vi begrepp att flytta. Eftersom inget var påskrivet, så har vi varit ganska lågmälda om vart, men som vanligt bär gissningarna iväg i allehanda vildsinta riktningar. Nu när det är klappat och klart, så bemöts man till och med av viss besvikelse från en del håll och kanter, eftersom vi faktiskt "bara" ska till Västerhaninge. Alltså inte så värst äventyrligt, stort eller galet, men ändock dags att lämna Tyresö efter en herrans massa år.
Både sambon och jag hyser en förkärlek för vackra Södertörn och tillbringar mycken ledig tid där, både gåendes, cyklandes och tränandes hund, och har haft ett gott öga till det nybyggda område, som vi nu ska flytta till, under ett par års tid. När detta erbjudande dök upp, var det liksom bara att slå till! Alldeles nybyggd lägenhet, en trappa upp och med stor balkong i söderläge - precis vad vi var ute efter! Ingen portuppgång med en massa röjiga små barn, ingen inbyggd gård med lösspringande små barn utan närvarande föräldrar, ultranära till härliga fält och fin kulturbygd, ungefär lika nära till ett centrum (vilket lyser med sin frånvaro i nuläget) med allehanda butiker och ett, sedan långt tidigare, favoritfik, någon mil närmare hundklubben mm, mm.
Det lär ju inte få bli någon vana, att traska förbi Paus efter diverse aktiviteter - men idag kunde vi inte låta bli!
Om jag nu bara överlever själva rensningen/packningen av nuvarande hem (finns nog inget som jag är sämre på, än just röja/rensa/sortera), så har vi mycket nytt och spännande framför oss. Visst är livet märkligt - att man som plötsligt känner att man är så färdig med en tid och att det är dags att gå vidare?! Det som förr, var så härligt och bra, plötsligt är lite trist och uttjatat..... Tur var just vad vi hade, sambon och jag, när detta tillfälle dök upp, helt enkelt! Nu kör vi!
Detta är vad vi blir tvungna att "brottas" med, när vi passerar grannhuset och kommer ut på baksidan. Känns skitjobbigt - not!!!!!
skriven
ska bli underbart och spännande <3