Grattis i dubbel bemärkelse, älskade Krut!

Idag fyller grabbhalvan två hela år! Tänk, att under två år har vi haft glädjen att dela boende med Rondik Dear Pytte, aka Spindeltarzan aka Krut! Förstår inte alls var den tiden har tagit vägen - lika lite som jag förstår när Drama blev sex år - men jäkligt kul har det i alla fall varit! När jag ser tillbaka på dom gångna åren, så har vi, som vanligt, gjort en del. Vi har badat och lekt i mängd, vi har tränat lydnad i trippelmängd, vi har spårat och provat på sök, vi har hamnat i en IPO-grupp, vi har tältat och fjällvandrat och vi har vidgat vyerna rejält - både gällande vänner och nya erfarenheter - och vi har minsann lyckats starta i både lydnadsklass l och ll.... Sammantaget är det en del faktiskt, det är det!
 

Krut svalkar tassarna i Abisko!
 
Dagen till ära, passade vi på att prova på lyckan, för andra gången, i lydnadsklass ll, denna gång i Skutskär. Man kan ju eventuellt tycka att vi kunde hålla oss lite närmare hemmaplan då vi tävlar, men jag tar ett litet steg i taget. Bara att jag tävlar, är steg 1, med tanke på hur jäkla kämpigt jag tycker att det är. Att behöva konfronteras med allehanda bekanta i samma stund, känns mig övermäktigt än så länge....
 
Morgonstund har guld i mund, som det heter, så sambon och jag hoppade upp kl 04.45, satte på oss ansikte och kläder och fräste iväg. Det var en fullkomligt strålande vårmorgon och det var faktiskt helt ok att bränna E4:an fram - i ganska ensamt majestät. Mötte upp Jessica och Elvis vid Dragongate, och fortsatte sen sista biten tillsammans.
 
Det rådde full aktivitet på klubben, trots den arla timmen, vilket passade mig perfekt. Har ju tränat plats och stadga som en idiot, sen senast, ni vet, när Kruten blev kär i en riesendam och reste sig på platsen. Alltså tog jag tillfället i akt, och tränade lite platsliggning mitt på parkeringen...
 
 
.....under djup koncentration som nästan ledde till.....
 
 
.....att tävlingshunden somnade!
 
Jag drog startnr 1, vilket först kändes skit, men sen faktiskt kändes helt okej! Det var inte alls så dumt att komma igång på direkten. Var, ärligt talat, jättenervös inför platsen, men till min stora glädje så visade det sig att träningen hade gett resultat. Faktum är att han låg mer stabilt än någonsin förut och det renderade i .....
 
 
.....en klockren 10:a!
 
Innan vi gick in - igen - hade vi pratat mycket om detta med kontakt, Kruten och jag, och han kändes faktiskt helt med på noterna.
 
 
 
 
Det var han också - dvs när han inte var i ögonhöjd med mig (hihi).
Betyg: 9 p - pendlar litegrann, hoppar vid språng....
 
 
Läggandet
Betyg: 9 p - lite oroligt
 

Inkallning
Betyg: 9 p - avslut (lite slarvigt)
 
 
 
Rutan (vår paradgren förra tävlingen)
Betyg: 8 p - tvekade att gå in i rutan (löste det själv)
 
 
 
Apportering
Betyg: 9 p - lätt tugg (nu åkomma isf)
 
 
Hoppet
Betyg: 9 p - slarvigt avslut
 
 
 
Fjärren
Betyg: 10 p
 
Helhet
Betyg: 10 p (och en himmelens massa lovord om hur trevligt det såg ut, vilken härlig hund med sååå härlig attityd, "det är vi som ska tacka för din medverkan" osv, osv)
 
Summa sumarum: 184 p och en delad tredje pallplacering!
 
Om jag är nöjd? Jaaaa, vad fasen tror ni?! Nöjd, stolt och faktiskt ganska trött, med tanke på uppstigningstiden imorse. Dessutom glad över att träningen på det som missades förra gången, har gett resultat - samtidigt som jag är fascinerad över att det nu dök upp nya små problem att fila på! Men det är klart, vad skulle vi annars hålla på med till vardags.... Hihihi!
 
 
 
Alltså, ni får vara så gulliga och ha lite överseende med eventuellt skryt - jag är så snuskigt stolt och glad över våra bedrifter! Det känns nästan lite overkligt, om sanningen ska fram!
 
Nu vankas det godis till födelsedagsbarnet och skumpa till sambon och mig. Hade gärna bjussat Släkten-är-värst, men då blir dom så stökiga!
 
PS. Ursäkta fotokvalitéen, men det var inte lätt för Jessica att både fota och vara lite diskret... DS.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1 Carina:

skriven

Grattis! Så duktiga ni är, och så bra av dig att faktiskt göra det som du har svårt för istället för att stanna i komfortzonen. Inspirerande.
Carina

Svar: Tack Carina! Sanningen är att varje gång jag ska tävla, undrar jag varför jag utsätter mig för "eländet".... Sen känns det ju så roligt efteråt! Försöker fokusera mycket på den senare känslan! :D
Lena Törnqvist

2 Nenette:

skriven

Ni är såååååå grymma G R A T T I S!!!!
Så kul att se era framgångar <3
Ses i morgon ;)
Kram på er!

Svar: Tack Nenette! Vi lär inte vara lika grymma i spåret imorgon. ;)Kram
Lena Törnqvist

3 Carolin:

skriven

Supermegadundergrattis!!!!

Både till finfina framgångar och till födelsedagsbarnet :)

KRAAAAAAAAAM!

Svar: Carolin - stort tack! <3Kramar i massor tillbaka
Lena Törnqvist

Kommentera här: