Ganska mycket är det - med ryggar och höglöp och mopsar och så!

Joråsåatt, det är precis som överskriften säger.... Krut har dessvärre dragit på sig något skit i ryggen (i nuläget lite oklart vad) och går på smärtstillande i väntan på tid hos kiropraktor senare i veckan. Han är ungefär lika lustig som vanligt, vilket såklart är skönt, så vi hoppas och tror att det är något som är reparerbart. I samma veva tyckte Drakmoster att det var läge att slå till med ett löp, och trädde in i höglöp ganska precis kl 14.20 i torsdags em. Det gör inte Krutens kroppshållning rättvisa, om man säger så... Och så är det ju den vilda och galna prospecten uppe på det! Men det som inte dödar, det härdar har jag hört, så det är mottot som gäller för stunden. Bortsett från mitt stående "Det är tur att man har humor" naturligtvis!
 
Idag var det i alla fall dags för en redig heldag med hundträning, och det hindrar aldrig mig! Vi skulle ju, för tusan, till Tullgarn (igen) med omnejd, och det skulle jag aldrig avstå - trots både löp och kåta hanhundar och bråkiga mopsar!
 
Som, emellanåt ofrivillig, turistguide för gruppen, var det skönt att släppa rodret och haka på Sofia och Anna som visste var den superbraiga spårmarken fanns. Och det må jag säga - jäklar vilka skogar! Som dom nördar vi är, gick vi helt i spinn och skenade ut spår åt alla håll och kanter.
 
 
Prospecten blir såklart överlycklig att träffa matte Liselott, men nog undrar han var den andra, den där nya matten tog vägen! Hihi!
 
I väntan på spåren tog lite annat vid...
 
 
Är magen glad, är människan glad!
 
Efter lunchen så blev det ju då spår, och KK hade ändå fått två korta upptag att förkovra sin brinnande hjärna med, ryggen till trots. Och innan någon eventuellt börjar tjoa om lämpligheten i det, så har jag fått "lov" såvida han inte verkar påverkad - vilket han inte gör....
 
 
Jag och spårlinor! Kan snart skriva en avhandling i ämnet...
 
 
 
 
 
Det första upptaget gick alldeles strålande i alla bemärkelser, medan det andra var något mer svajande....
 
 
....ja, alltså inte värre än att man får belöning (skinkost går ju inte att mäte med en boll, men ska man ta det lite easy så ska man)....
 
 
....sen tittar man plötsligt upp och vad ser man då?!
 
 
Jo, man inser att matten har förvandlats till värsta sexobjektet - i avsaknad av mostern - och ögonen förvandlas till mopsögon och man vill liksom göra helt andra grejer än att käka skinkost, om man så säger! Och där kan vi, helt enkelt avsluta Krutens deltagande under den här dagen! Hahaha!
 
Rottweilern åkte in i bilen och ut kom prospecten i egen hög person! Jag har ju spårat lite med honom och kört lite Nosework, och han tycker det är jätteroligt. Vi snackar ju inte direkt högrespår, men spår i lagom mopslängd liksom. Hittills har jag lagt godisspår, vilket jag också gjorde idag - fast längre. Döm av min förvåning, då han började spåra som en alldeles riktig hund!!!!
 
 
Hm, det är något speciellt precis här....
 
 
.......och det verkar faktiskt som ett spår!
 
 
Och där är vi iväg!
 
Så jäkla gulligt att man tuppar av! Insåg dock att han blev störd av godisarna, och la ett kort spår till - utan godis. Kan bara säga att det gick som på räls! <3
 
Innan uppletandet, var det fika - typ som på Taxinge Slott.
 
 
 
Gillar det här gänget massor faktiskt!
 
Bingo var med och vallade uppletanderutan medan en ytterligt missförstådd Krut låg och surade i bilen. Med facit i hand, så gjorde det inget att inte vi kunde köra uppletande just denna dag. Rutan bjöd uppenbarligen på stora problem och humöret tenderade att svikta på både den ena och den andra. Fast när man var publik, så var det faktiskt ganska underhållande..... Förlååååt!
 
Men som alla vet, så har allt roligt ett slut, och det blev liksom oundvikligt att röra sig hemåt. Liselott, Nenette och jag valde att ta färjan över till Skanssundet (den här helgen också) och sen alla kringelkrokvägar över Södertörn. Det är så underbart vackert den här årstiden, att man aldrig vill gå in.
 
 
Nu är vi i alla fall hemma igen hos sambon och Drama, som har varit ute på cykeltur och haft det mysigt på sitt håll. KK sitter och gnisslar i sovrummet, som den mest lidande rottweiler av alla rottweilers han är, medan prospecten har loggat ut fullkomligt. Såna här dagar längtar jag till min pension, för då är det här det enda som jag ska ägna mig åt!!!!! <3<3<3
 
 
 
 
 
 
 
1 Maria :

skriven

Mysproppar!

Kommentera här: