En liten tripp till Dalarna piggar alltid upp.....

 ........synnerhet i sällskap av Marren och Lo! Jo men visst, så att, Marren ringde för ett litet tag sen, och undrade om jag möjligen råkade befinna mig i Furudal den här helgen, eftersom hon liksom ändå skulle kvista förbi och göra MT med Lo, vilket jag egentligen inte alls råkade. Men helt osannolikt, var helgen obokad, varpå det ansöktes om semester i fredags och Släkten-är-värst och jag drog iväg på dejt. Utan överdrift, precis hur mysigt som helst!!!!
 
Fredagskvällen tillbringades som i ett töcken, dock ej pga överdrivet intag av alkoholhaltiga drycker, utan mer pga långkörningar från landets alla hörn, slutet på veckan och - för min del - total urladdning efter det efterlängtade tävlingsresultatet dagen innan. Men jag vill ändå betona att vi hann prata en ansenlig mängd - trots detta! Hihi!
 
Följaktligen var vi uppe relativt tidigt igår, och drog iväg ut i spårskogen efter en puttrig långfrukost. Jag kan inte nog betona, hur lätt om hjärtat jag känner mig, nu när vi är klara med tvåan, och kan fokusera helt på spåret .Lille Krut har många bra sidor, men spårarbete är tyvärr inget som hör dit. Han trasslar och vindar och spårar och vindar och kliar sig i huvudet och spårar lite till, osv osv..... Men för all del, apporterna hittar han alltid - det gör han visst det.
 
 
Att resa med Marren, är som att resa med ett under av ordning! Skogspinnar behövdes, varpå denna fantastiska kvinna naturligtvis trollade fram en variant av häcksax ur sin välsorterade bil!
 
Jag lade två korta, raka spår med ett slut, och jag känner inte att jag behöver göra några större utlägg kring detta. Han spårade ungefär som vanligt, och jag blev ungefär lika trött som vanligt.
 
 
Näe då, lite skämt åsido, men sommaren kommer absolut att ägnas åt flitigt spårarbete - det är en sak som är säker.
 
Drakis hakade på det spår som Lo just hade gått, och det är bara att konstatera, än en gång, att hon är en riktig spårstjärna, lilla moster!
 
 
Inga som helst problem med längden på spåret och heller inga problem med apporterna! <3
 
Efter avslutande budföringar med samtliga fyrbenta, rullade vi ner till caféet och käkade en mumsig och efterlängtad lunch, innan vi tog oss an lydnadsarbetet. Sen en tid tillbaka, är det några flitiga bybor, som har byggt en superfin ridvolt i närheten, och jag hade lyckats få tag i en av tjejerna och hört mig för om det var möjligt att träna även hund där. Nemas problemas, mot den enorma utgiften av 100 kronors medlemskap och att vi var införstådda i att hästar har företräde. Knappast något att diskutera, utan bara buga och bocka! Återigen slog mig tanken, att vi stockholmare har en del att lära .......
 
Tränade lite ruta och framförgående med Krut, och det ska väl gå vägen vad det lider, tänker jag.
 
 
 
 
 
 
I alla fall rutan.......
 
 
 
Blev lite bekymrad när han tog sikte på Marren först, men sen förstod han att det inte var själva hon som var belöningen!!!
 
Med Drama pysslade jag vidare med vittringen...
 
 
 
 
 
 
.......och idag tyckte jag att det gick riktigt, riktigt bra!
 
 

Marren och Lo började med stegförflyttningar, och det tyckte Lo var en höjdare! Bra jobbat!!!!
 
Vid det här laget hade klockan, på nå´t konstigt vis, hunnit bli sådär mycket igen, och vi kändes oss rätt slut i rutan faktiskt - hemgång gällde. Men först var vi som tvungna att kvista ner till sjön en sväng!
 
 
Ja, ni känner väl igen motivet!? Det är så bedövande vackert, att man aldrig får nog!
 
 
Drama fick span på en pinne, och gav inte upp förrän hon hade samlat mod och simmat ut i det jäkligt kalla vattnet, och hämtat vederbörande.
 
 
Krut inledde med att agera fotomodell och sen....
 
 
 
 
 
 
........blev allt precis som vanligt!
 
Vi hann landa en stund på altanen, med varsin öl, innan det var dags att fixa middag light (i meningen att vi inte har lagt någon enda energi på att laga lyxig mat den här helgen), försöka hålla ångan uppe och babbla till sent - trots att våra ögon gick i kors x 100.
 
Imorse skuttade vi upp och fräste till Dala-Floda, där Lo skulle göra sitt MT. Passade på att käka på den fullkomligt mästerliga thairestaurangen i byn, och fick dessutom bonussällskap av uppfödare Lotta och Chatta. Faktiskt exakt precis hur mysigt som helst!
 
I väntan på start, passade jag på att spåra lite med Släkten-är-värst, och tänka sig! Plötsligt, just denna söndag, på en åker i Dalarna, kunde han plötsligt, han Kruten!!!!! Spännande att de hur det ser ut imorgon, säger jag bara...
 
Korningen gick bra, och vi hann springa ihop med ytterligare kändisar, i form av Anki och Kricko. Det har varit en så totalmysig helg och jag ser redan framemot lägret senare i sommar, så vi ses igen! Det ska bli kul - minst sagt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: