Det blev några små missförstånd!

Precis så är det - det lärde jag mig idag, på dagens lydnadstävlingar i Eskilstuna. Har aldrig lyckats se på detta med tävlande just på det sättet, men hörde en tjej uttrycka sig så, och tyckte att det kändes både trevligt och trösterikt. I synnerhet med tanke på dagens bedrövliga resultat!
 
Visst, det var ju idag det skulle ske - det var ju idag som Kruten och jag skulle ta två förstapriser på en och samma dag, och därmed erövra vårt LPII. Tänkte jag alltså, eller snarare hoppades, men så tänkte inte lille Krut! Lille Krut tänkte, att det var värst vad det var mycket av allt på detta ställe och då får ju matte bara fatta liksom, att man har lite annat att göra, än att lyda henne. Det var så han tänkte - det är jag helt bombis på!
 
Nu ska jag inte vara alldeles orättvis, för emellanåt löd han faktiskt ganska bra, men mer sällan om man så säger...
 
Start nr 1 såg ut som följer:
 
Platsen 10 p
Fritt följ 7,5 p (plogar, hoppar, släpper, dk)
Läggande 9 p (ngt segt, armbågar kommer i sent)
Inkallning 0 p (Krut skötte rubbet på egen hand)
Rutan 9 p (nosar innan momentets slut)
Apportering 9 p (dk med kroppen vid avslut - utgår ifrån att det är min kropp som omnämns)
Fritt hopp över hinder 0 p (skrattar åt just ordet "fritt", för det var precis så det var - fritt från lydnad alltså)
Fjärren 7 p (dk, långt handtecken)
Helhetsintryck 6,5 (okontrollerat mellan momenten - skulle gärna lägga till "rent allmänt")
 
Summa 137 p och ett tredjepris
 
Noterar, nu när jag är hemma och kan andas normalt igen, att det är bland dom första gångerna jag har fått påpekande om dk på ett flertal ställen. Undrar varför?! Men jag tror att t ex kommentaren "hoppar" vid det fria följet, har något med saken att göra. Bara en gissning alltså!
 
Till min stora glädje räddade Annika och Basse upp situationen med ett förstapris och en tredjeplacering! Jäkligt roligt!
 
Efter denna förnedring - förlåt, efter detta första lilla missförstånd - letade vi oss fram till Vilsta och kunde "slänga" alla varma hundar i vattnet en stund. Det uppskattades högeligen och efter en god stunds plaskande och plumsande, återvände vi till klubben för att ta oss an dagens nästa tävling.
 
Jag kan lugnt påstå att det var med ganska blandade känslor, för vår del. Att Krut är lite vild och vacker, är jag bekant med, men idag kändes det faktiskt värre än vanligt. Men, men, det var liksom bara att bita i det, eventuellt sura äpplet och traska iväg till ytterligen en platsliggning - trots att magen inte var helt i balans...
 
Start nr 2:
 
Platsen 7 p (lättar bak, nosar - jag kan även tillägga funderade på att jaga en fluga)
Fritt följ 8,5 p (hopp och studs - notera dock inget dk)
Läggande 7 p (transport dk)
Inkallning 0 p (oroligt sitt - tjuvstart)
Rutan 9 p (något självständigt - förstår faktiskt inte riktigt kommentaren, men..)
Apportering 8,5 p (härligt tempo, något omtag)
Hoppet 7 p (dk x 2)
Fjärren 7,5 p (dk läggande, extra kommando)
Helhetsintryck 9 p (ta er tid mellan momenten trots att det kanske irriterar tävlingsledaren)
 
Summa 142,5 p och ett andrapris
 
Noterar ytterligare en gång, att jag har fått avdrag för en massa dk, och blir lite fundersam. Det brukar jag inte få och jag tyckte att jag gjorde ungefär som vanligt, men antagligen så var det där min nervositet visade sig. Normalt sett, så känner jag mig ganska säker på Krut, men det var verkligen inte så idag - tyckte att han kändes fladdrig och ofokuserad och jag var nervös för just det. Hade dock en mycket bättre känsla efter start nr 2, och tar till mig dagens kritik. Tröstar mig även med domarens kommentar, att jag har en väldigt högtempererad hund, som inte är helt lätt att manövrera, men har ett härligt driv - för så är det ju!
 
 
Och så gläds jag - igen - åt Annika och Basse´s förstapris och andraplats på pallen! Det är dom så väl värda, mina träningskompanjoner!
 
Jaha, nähä, sen var det väl bara att rulla hemåt då, med ytterligare erfarenheter i bagaget. Passerade Madde Daleo på vägen, och hämtade en stor tygbur att ha i bilen då småfolket ska åka med - dom är ju så fariga dom där små typerna. Men sen var det raka spåret mot Tyresö och nu sover tävlingshunden sin allra sötaste sömn där borta i soffhörnet. Hoppas att han drömmer om inkallning och påminns om hur det brukar se ut när vi tränar! Hihi!
 
 
Det var ungefär såhär han kändes idag, Kruten!
 
 
 
 
1 ankan:

skriven

Släpp dagen o tänk på skutskär istället, är fullkomligt övertygadom att nästa tävling är han tillbaka på sina 180-190 poäng som jag vet att han kan gå på.....kram påre

Svar: Hihi, det har jag faktiskt redan gjort - men TACK för pepp! Och tack för att du stod ut med mitt surmulna = nervösa sällskap idag! Kram och grattis - igen!
Lena Törnqvist

Kommentera här: