Sökträning
Under den gångna veckan, har vi legat hyfsat lågt med träningen. Det har inte uppskattats särskilt mycket av Släkten-är-värst, trots att det liksom var för deras skull. Faktum är att det har varit ganska hyssigt och busigt istället för lugnt och fridfullt....
Men visst, lite vettigt har vi gjort, det har vi faktiskt. T ex körde vi ipo-träning i tisdags, vilket alltid innebär lydnad med lilla Drakmoster innan dom andra i gruppen anländer till klubben. Det gick som det brukar, dvs bra, och fröken Piggelin var exakt så piggelin som hon brukar. Krut kändes ungefär som en yster unghäst under lydnaden, men jobbade fint under skyddsarbetet. Nästa gång ska vi lägga in lite lydnad i samband med bitarbetet - det kan eventuellt bli slutet på vår framtida IPO "karriär"...
Igår blev det också lite lydnad, denna gång tillsammans med Lasse och Ingela, där jag närmast kände mig lätt självmordsbenägen under Krut´s nya moment inför 2:an. Alltså, rutan går relativt bra, så även hopp-sitt-hopp, men alltså - fjärren!!!! Maken till snubbe att ha bråttom, har jag väl aldrig stött på! Som jag skrev på Facebook, den fjärren kan mycket väl, bli den snabbaste världen någonsin skådat. Samtidigt lade han in någon liten vridning, liksom in i fotposition, så det slutade med att vi tränande mot en betongklump (för att hålla herrn i hyfsat rätt riktning). Drama var jätteduktig och fokuserad och emellanåt var hon bara tvungen att kuta bort till Lasse och bli lite älskad. Ingela hade dessutom med sig en jättestor träapport, som både Krut och Drama, alldeles särskilt, tyckte var en lagom grej att lattja runt med.
Imorse var det dags för lite sökträning med nytt gäng. Drakmoster och sambon tog en MTB-tur, så det blev Kruten och jag som representerade familjen. Nya gänget bestod av ganska "gamla" bekanta, visade det sig - Cilla har jag ju känt i många år och Lisbeth och jag har känt varandra sen urminnes tider, då f d maken och jag var i 20-årsåldern. Det enda nya ansiktet för mig, var faktiskt Maggie!
Hursomhelst - jag är ju väldans förtjust i söket, men det faller ju mestadels på att det krävs en del folk i kombo med att det är lite knökigt att få ihop tiderna. Vet att både Emma och Anna-Karin tränar regelbundet t ex, men då befinner jag mig i skolan minsann...
Först ut idag, var i alla fall Krut (för andra gången i hans liv) och jag hade egentligen inga riktiga planer. Förra (första) gången, körde vi bara hitta-övningar och det gick ju alldeles utmärkt. Krut är ju en aktiv och intresserad "person", så det mesta brukar funka ganska bra på direkten. Vi valde att testa med lösrulle, efter att först ha gjort några markeringsövningar. Han tog rullen fint, men släppte den på väg ut till mig. Sen listade Cilla ut, att han släppte den, när han inte såg mig längre (när jag flyttade mig på stigen) och då provade jag att stå kvar på samma ställe. Det fungerade alldeles klockrent - dessutom var det så häftigt att se honom vinda in figgen!!!
Att jag sen är en förlorad själ när det gällande figgandet, är inte mycket att göra åt. Jag gör mitt bästa, men det däringa lokalsinnet ställer till en del hyss - så är det bara. Kul var det i alla fall och jag hoppas att vi ses snart igen! Vem vet - Krut kanske blir en sökhund istället för spårhund?! Blink, blink!