Konkurrensspår och kyla!

Flitiga som små myror, träffades Annika och jag redan klockan 9 imorse vid Ersta för att spåra. Insåg dock snabbt att det inte var rätt ställe denna dag, då det fullkomligt vällde in friluftsentusiaster på parkeringen. Istället for vi vidare ytterligare en liten bit - till Äventysbanan i närheten av Hellasgården. Efter att ha konstaterat av "jäklar, vad kallt det var" och värmt oss hjälpligt med varsin kopp kaffe och sockerkaka, tog vi oss verket an och lade varsitt spår - med tanken att låta hundarna gå samma spår. Eftersom Drama envist vägrar att ta pinnarna, så valde jag att bara köra med leksaker idag, ca 500 m långt och många vinklar.

Efter detta var vi halvt ihjälfrusna, så när Annika föreslog en fika (till) på Hellasgården, svarade jag glatt ja! Det satt fint att komma in i värmen en stund, kan jag lova, och den varma chokladen var lika god som sist - när jag var där med Nina, Sara och Sandra!

Sen var liksom alla ursäkter uttömda, så det var bara att fräsa tillbaka till Äventyrsbanan och plocka fram hundar, selar, linor mm, mm. Både Annika och jag började med "ungdomarna", dvs Basil och Drama. På väg till spårstart hann dom bli så himla förtjusta i varandra, att arbete kändes ganska avlägset. Men när det väl var dags, så tuffade Drama tvärsäkert iväg (så även grabben, för den delen). Faktum är att hon smågalopperade fram i mina fotspår och jobbade jätteeffektivt. Då apporterna var utbytta till leksaker, tog hon gärna upp dom och lekte lite, för att sen fortsätta. Men det är tveklöst så att det är själva spåret som är belönande - inte apporterna, även om hon var lite mer intresserad idag. Jag är i alla fall mycket nöjd med henne!

När det var Elsas och Elins tur, så föreslog Annika att vi skulle byta spår - och varför inte. Det har jag aldrig gjort, och det är alltid roligt att prova något nytt. Elsa spårade skitbra första biten och hittade första apporten utan problem. Sen fick hon ett "tapp" och vi virrade iväg en bit för långt på en stig - vilket f ö sannolikt berodde på mig till en del. Jag är ganska säker på att jag styrde henne lite..... På väg tillbaka, fick hon spåret "i näsan" igen och tog oss säkert fram till slutet - med endast en missad apport. Hon kämpade verkligen på och gjorde jättefint ifrån sig, min lilla Elsing!

För Annikas del, så gick Basil som en liten klocka - han är superduktig i spåret! Elin brukar tydligen "lalla runt" lite, men inte den här gången.... Nu skulle hon följa Dramas spår till varje pris, och Annika var urnöjd med hennes insats!

En himla rolig och nyttig variant på spårarbetet, som jag faktiskt ska prova på lite nu och då framöver. Det är alltid lika kul med nytänk, eftersom man lätt "harvar på" i invanda mönster. Tack för idag, Annika! Hoppas att du snart "tinar upp", så vi kan ses om ett par tre veckor igen!!!!! :)
1 Emma o grabbarna:

skriven

Hej bästa Lena,



Ska vi kanske ses nåt i veckan?

2 Glimz:

skriven

Du bara mååååste se filmen Lena, måste måste! Den var grymt järnspikars bra, helt ööömäjzing :D :D Galna upptåg är du minst sagt utsatt för, mer eller minder hela tiden. Men kanske elimineras ett av dem nu? Tänkte på er nya fina bil, som befriat er från röda faran s inge ont om hon henne, men håller nu tummen för att black beauty håller sig i schack! Mmmmm, jag tänker vännen :D :D Nu är det verkligen på tiden att vi träffas!! Det var hysteriskt länge sedan! Miss U ö lått!

Kramar om liten Lena massor :D

Kommentera här: