Keeponix kennelläger och sköna hang-arounds
Den här gången kamperade hela familjen hemma hos Madde, i hennes underbara torp - vilket bara det ger en väldigt trivsam känsla! Eller vad säger ni om detta boende?!
"Storstugan".
Magasinet - det är väl f ö något som alla har...
Gäststugan.
Elsa, Drama. Milton och Ego, 4 av husets rottisar under helgen. På söndagskvällen utökades gänget med Donna och lilla mini-Elsa (3 månader) samt deras husse Hasse. Min rottiskvot har helt klart fyllts för en tid framöver. =)
Efter att ha packat ur och in, fräste vi direkt till idrottsgården och mötte upp det övriga gänget, som naturligtvis bestod av Keeponixare men också av ett stående gäng hang-arounds, som det är så jäkla roligt att få möjlighet att både träffa och lära känna, eftersom vi ses lite nu och då! Vi lyssnade lydigt på Anna, som presenterade dagarna, och sen åkte vi ut i skogarna. Eftersom vi var ganska många, så det blev gruppindelning och så körde vi spår, uppletande och lydnad på rullande schema. Det funkade utmärkt, men var ändå väldigt roligt att vi hade basen på gemensamt ställe. På så vis träffades man ju allihop lite nu och då i alla fall!
Mitt gäng började med att lägga spår. Drama fick ett hårt spår på en grusplan. För att "knåpa till" det hela lite, så tog sig en hare en språngmarsch rakt över planen, men det ställde faktiskt inte till något problem. Drama kollade av, lite snabbt, och fortsatte sen på sitt spår. Jättebra!
Därefter var det dags för uppletande. Jag kände mig riktigt säker på mitt yrväder, så jag traskade glatt ner till rutan och började, under Lena Walls trygga ledning, att skicka Drama. Efter fem minuters totalt härjande i rutan, där föremålet för själva arbetet, for omkring som om hon hade eld i baken, bajsade (visserligen utanför rutan, men ändock) startat fint, stannade till, vindade in Anna i publiken och skenade iväg för att pussa livet ur henen, frågade Lena stillsamt om jag kanske skulle backa bandet lite..... Oja, låt oss göra det - gärna ända tillbaka till bilen!!!!!! Enda trösten i eländet precis då, var Anki, som glatt sa: Vilken härlig hund! Titta, Lena, visst äääär hon härlig! Vilket ljuvligt humör och vilken fart! 1000 tack för det, det värmde ett slitet hjärta....... ;)
Nåväl, vi backade bandet, gjorde om och gjorde rätt, och det förstås hur bra som helst. Tack Lena, för ditt oändliga tålamod! Resten av dagarna tog vi det lite lugnare från början, så att säga, och dag tre började det gå riktigt bra igen!
En mer koncentrerad Drama - och sannolikt matte också, för den delen.
Ullis och Keeponix Chaos efter lite arbete.
Yatzi i full fart ut i rutan.
Belöning förstås av nöjd Anna.
Lena och Keeponix Caxa, som gjorde ett förbaskat snyggt uppletande på fredagen. På lördagen var Caxa lite spretig, och det känns ändå lite trösterikt för oss som inte har kommit lika långt. Det är också det som är så supertrevligt med dessa människor - ingen sätter sig på några "höga hästar", trots att det är en mängd personer som tränat och tävlat hund i många år och tävlar både högre spår, sök, elitlydnad, har brukschampinjoner i spår osv. För en som blir så osäker som jag blir, skulle detta kunna vara förödande, men istället får man en mängd råd och tips, plus en väldig massa stöttning! Det är verkligen kanon!
Detta är Sigvard Ramlösa, som laddar för uppletande. =) Han är alltså brukschampion....
Här kommer Elsa i full rulle kanelbulle!
Jaha, så har vi förstås umgåtts och fikat, vilket ju nästan är det viktigaste när man tränar hund.
Drama hänger där hon brukar när hon träffar sin älskade urpappa Roger!
Camilla och Devarox De Niro.
Lisa med systeryster Keeponix Dalia.
Kära uppfödaren tillsammans med överlycklig Dalia.
Hårdingar på besök - Lena och Camilla.
Underbara Carina!
Jag tror inte att Lisa gråter, men sambon är definitivt glad!
Lydnad har vi ju hunnit med också. Jag valde att hålla mig lite på min kant och fokuserade på att hålla Drama koncentrerad tillsammans med andra hundar på planen. Ganska löjligt egentligen, eftersom hon är så klockren när man tränar.... Hennes största vilja är ju faktiskt att göra mig nöjd i dom lägena, så egentligen är det inte något problem. Men nu gjorde jag så, och det funkade bra!
Duktig lite fröken Fis....
.....i fin position vid matte.
En busig Caxa har just avslutat sin lydnadsträning. Tycker att jag känner mig bekant med hela uttrycket på något vis. Hon och Drama är ju faktiskt inte kullsyskon, så det måste vara något som är specifikt för Keeponix-hundarna. =)))
Jag körde hårt spår med D även dag två (vilket gick alldeles lysande), men dag tre var det äntligen dags för ett hederligt skogsspår! Efter den långa vintern, tycker jag nästan att det syns på hundarna hur mysigt det är att spåra på barmark. Den här gången blev det ett ca 700 m långt spår med 5 apporter + slut. Jag vill verkligen inte vara tjatig, men hon är verkligen sååå himla duktig. Fick lite tips av Carina på förledningsspår, som jag ska försöka mig på nästa gång jag spårar härhemma. Det blir spännande att se hur det funkar...
Bus....
...med....
....apport!
Vi har också fått oss en föreläsning i stretchingens ädla konst, samt mycket tänkvärt om uppvärmingen, nedtrappning osv. Jag tror att vi alla satt och kände oss lite småkorkade, eftersom vi naturligtvis vet så väl
men slarvar ganska mycket.... Bra var det i alla fall, och jag absolut försöka mig på det där med stretching.
I övrigt har vi naturligtvis hängt tillsammans, grillat, druckit ett och annat glas vin, fnittrat och haft allmänt trevligt. Elsa och Drama har ju dessutom hunnit röja en hel del med Ego och Milton och dom har varit så söta i sina lerinpackningar!
Ganska städat Elsa på altanen.
Inte alls städat Ego efter röj.
Drama spänstar på med killarna.
Otroligt ostädad Elsa, där t o m ett grässtrå har fastnat i leran på nosen!
Efter dessa oerhört trevliga dagar, tog älskade sambon och jag farväl av Madde och Hasse och begav oss hemåt. Efter att ha åkt fram- och tillbaka i detta kulturlandskap i dagarna tre, var jag bara tvungen att stanna till vid Tjugesta Skans och ta en tur med man och hundar. Det är så himla roligt att få sig lite historia till livs, när man ändå håller på....
Tjejerna uppskattade också friheten!
Björn, E och D på väg uppför.
Här har ni Tjugesta Skans - kan tyckas påminna om ett stenröse, men historiens vingslag kändes tydligt. Ja, ja, skratta ni!
Ekarna måste vara härliga när det är grönt.
Hittade förresten nästa års givna julgran! Med tanke på förra årets gran, är denna rena motsatsen. Dvs perfekt!
Och sist, men inte minst, en glad Lena med dom kära fyrbenta. Såhär lycklig blir man efter en så himla trevlig påskhelg tillsammans med så himla trevliga påskkärringar och en och annan påskgubbe! Tack till Anna och Roger
för att ni är sån´a toppenuppfödare/människor! Tack till Madde för att du öppnar ditt hem så generöst för oss! Tack till alla er andra för trevliga, varma stunder, goda råd, peppning och uppmuntran i mitt arbete med liten Drama! Jag uppskattar er alla väldigt mycket! Hoppas att vi ses snart igen!
skriven
Tack tack tack Lena för att du alltid gör mig så glad. Tycker att lägret gick på tok för fort och hoppas det inte tar allt för lång tid tills vi ses igen.
Kram
PS vi kan ju höras på tele nån dag, lovar att jag inte får kramp i armen längre :)