Sambohelg med spår och annat mys!

 
Så var det dags för en sambohelg igen! Ibland är det lite längre mellan gångerna och ibland lite tätare - nu var det sistnämnda som gällde. Det är klurigt, det här med sambon i annat land. Man vill ju liksom inte klaga å det grövsta, eftersom det är oändligt många som lever ensamma alltid - samtidigt som det är en ny status för oss. Kan bara, kort och gott, konstatera att det är ganska trist.....
 
Nu lider jag ju inte brist på umgänge, så förra helgen tillbringades i Furudal/Rättvik tillsammans med uppfödare Anders, arbetspass i fiket samt godkänd exteriör - allt i sällskap av mina goa, gulliga Dala-vänner! Och som ni vet, så är ju Krut numera titulerad korad Rondik Dear Pytte!
 
 
Efter att ha hämtat upp sambon extremt sent i fredags kväll, mötte vi upp Liselott, Svea och skyddsmopsen Bingo, för spår igår. Det var fan iskallt, men kvinnfolket redde sig. Det var värre med den europeiska sambon, som frös halvt ihjäl!
 
 
Och fick han ändå den lyxigaste stolen....
 
Nu var det dags för Krut att få sitt första 1000-meters spår och jag skenade väl iväg igenom skog och över fält, för att fixa en rejäl utmaning, alltmedan Liselott och Björn gjorde detsamma till Svea och Drama. Efter det var det fikatajm med Liselott's medhavda hälsobröd och en värmande kaffe. Hihi!
 
 
Love this! Hur är det ens möjligt att få sambon totally gömd och ge Liselott två extra armar!? Oavsett, så är skyddsmopsen på väg till sitt spår.... 
 
 
Idag var han på hugget, Bingo, och spårade riktigt fint!
 
Därefter var det dags att ta tag i dagens utmaning, dvs Krutens spår, samtidigt som Liselott och Björn gjorde detsamma.
 
 
Svea passade på att bjuda på lite konster innan hon tog med sig matte ut i skogen.
 
Och vad ska man säga om Krut då? Jo, att han är en grym hund - kort och gott! Man kan ju bli småsvettig över hans approach i spåret - känns lätt fladdrigt och ofokuserat periodvis - men faktum kvarstår: Han gick klockrent och plockade varendaste apport, utan något som helst tecken på vare sig avmattning eller tveksamhet!
 
 
Att sen hitta husse när vi kom tillbaka till bilen, var ytterligare belöning för kelgrisen!
 
 
Drama hade, as usual, jobbat som den stjärna hon är och både hon och sambon var nöjda och glada!
 
Tro nu inte att vi gav upp pga iskalla tår eller liknande - inte vi inte! Sambon hade suttit med fötterna tryckta mot varmluften i bilen en stund, och därmed tinat upp, varpå vi körde vidare med ett uppletande också. För vår del, kan man nog sammanfatta resultatet med "sådär". Det var nog en väldig massa goda dofter just där, och trots att både Drama och Krut gjorde det som skulle, så kändes det ganska svajigt. Svea, däremot, var ett föredöme och räddade upp situationen för oss alla! Lika puttrigt som vanligt, Liselott - ses snart igen!
 
När jag hade knackat loss den frusna sambon från den frostiga utemiljön, fräste vi till Rusta och slog runt på en jättestor - och jättefin - adventsstjärna, som jag såklart var tvungen att sätta upp på direkten när vi kom hem. Å andra sidan, så lär väl det knappast spela någon större roll - att tjuvstarta julen lite, menar jag. Hellre mysa till det när vi båda är hemma, än att jaga livet ur mig nästa helg, när jag har ganska fullbokat....
 
 
Känner mig mycket nöjd!
 
Igår var det söndag och vi skulle verkligen bara vara. Vädret var fantastiskt och det var krispigt och frostigt, så vi åkte utåt Häringe och tog en underbar långpromenad.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag är väl medveten om att jag är en aning tjatig, men jag älskar naturen och miljön i våra nya hemtrakter. Jag har ofta sökt mig hit, när livet inte har varit riktigt på topp, och nu bor jag här. Det känns bra!
 
Väl hemma, tuppade familjen av i soffan, medan jag gav mig på ett försök att göra inlagd sill. Kanske låter märkligt, men jag har faktiskt inte gjort det förut. Under tidigare år, har alltid liten mamma fixat just det, när det har varit aktuellt, varpå jag har kunnat fortsätta att vara lite barnslig och oansvarig (hihi), men nu är det hög tid att bli vuxen!
 
 
Oavsett, så ser det väldigt gott ut!

Nu är det måndag och sambon har farit tillbaka till Holland, för vidare transport till Paris. Jag är egentligen ingen orolig själ, men med tanke på vad som händer i Europa, så skulle det kännas mycket bättre att ha honom jobbandes här i Stockholm - det måste jag faktiskt erkänna. F ö har det varit hallabalo på jobbet, så det blev prommis i Stav med lite tillhörande träning, istället för lydnadsträning på klubben.
 
 
Ni vet, vila bör man - annars dör man!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Liknande inlägg

1 Jessica Rönnberg:

skriven

Åh vad härligt ni har haft det, ser verkligen fram emot att få hänga med på spårträning m.m när vi installerat oss i Nynäshamn.❤️😊 kram

Kommentera här: