Släkten-är-värst har fått en brylling!

Precis så är det - alltså, som rubriken säger! Har tillbringat helgen i Kopparberg tillsammans med Marren och Lo, och har då hunnit inse att det finns fler galningar än Drama och Krut i rottweilervärlden... Underbart och helt fantastiskt roligt!
 

Eller vad?! Detta är en stilstudie på Kullagulla´s Lo under en inkallning..... Say no more!
 
Hade ju dejt förra fredagen, med brudarna från Karlskoga, och det var rent snuskigt roligt att ses - bara vi liksom. Som ett uppdämt behov, som måste stillas - med sitt ursprung i den härliga skyddshelgen i Dala-Floda i somras. Där insåg Marren och jag hur mycket det finns att prata om här i livet, och hur väldigt lite tid vi hade där och då. Alltså löstes det hela med en gemensam helg i en lägenhet på övervåningen i en villa i Kopparberg!
 
 
Strålande utsikt dessutom!
 
Efter att ha installerat oss, letade vi oss fram till badplatsen och dess fina gräsmatta för att köra lite rallylydnad (enl ryktet så ska det ev komma till någon start framöver). Det blåste så håret höll på att lätta från skallen, men vad gjorde det?! Vi hade ungefär samma typ av fokus, så det blev mest gapskratt och fnitter av hela grejen... Som bonus fick vi sällskap av flickebarnet Nell (granne med badplatsen), som var behjälplig en liten stund. Hon gick sen - undrar varför?! Hihi!
 
 
Rally är ju sett lite sådär "över axeln" av många i hundvärlden, och man kan ju tycka precis vad man vill om det. Däremot kan man aldrig förneka att det är roligt och lättsamt för både hund och förare, det kan man faktiskt inte! Först ut var en, minst sagt, overloaded Drama och hon är ju så gullig och prillig att man blir helt lycklig!
 
 
Front är inga problem, men.....
 
 
....att sitta still medan jag skenar runt, är en helt annat sak! Nu gick det bra, men det är en sällsynthet.
 
Eftersom Kruten låg i bilen och frustade av inneboende träningslust, så blev det sedan gossebarnets tur. För tillfället står inte rallylydnad överst på Krut´s schema och det tackar vi alldeles extra för!

 
 
Att navigera en totalgalen rottweilerhane runt en rallybana, kräver extremt mycket kärlek och humor - tro mig!
 
 
Men kontakt har vi!!!!
 
 
Ibland är det föraren som står för akrobatiken - inte jycken.....
 
 
 
.....vilket även blir väldigt tydligt här! Marren och Lo kör den berömda "tysken". Hahaha!
 
 
Men dom tog sig ur den med glans och fortsatte mot nya, friska mål!
 
 
En slalom så det ryker om öronen - dessutom med jättefin kontakt!
 
Efter lite shopping på den lokala butiken, styrde vi kosan hemåt. Jag hade gjort mig till och tagit med hemmagjord lasagne, vilket kändes otroligt lyxigt - bara att värma och äta! Triljarder ord och några glas vin senare, somnade vi så sött (eller inte i och för sig, eftersom jag sov uselt) och ganska snart var det nästa dag.
 
Visade sig vara värsta lyxen att vara sambo med morgonpigga Marren! När jag stapplade upp 8.30 (alltså inte särskilt sent), stod frullen på bordet och kaffet var klart. Mycket uppskattat!
 
Spår stod som första prioritering och vi hade faktiskt inte den blekaste aning om vart vi skulle ta vägen. Men inget ont som inte har något gott med sig. Efter en del sightseeing, hittade vi ett riktigt toppenställe med både fält och skog - och sjö! 
 
  
 
Värsta utsikten (tänker då närmast på Marren såklart)!
 
 
 
Vi är laddade för spår - alla tre!
 
 
Tycker dock att jag ser mer avspänd ut tillsammans med liten Drakmoster, än med fullblodsgalningen.
 
Hursomhaver så överraskade Kruten sin lilla matte med att spåra alldeles utmärkt - plötsligt! Passade även på att avsluta det hela med att skena ner i en smärre å, tillsammans med sin alldeles nya, genomgjutna boll, så hela övningen slutade ungefär som vanligt - dvs kaosartat. Jag fick åla runt med en gigantisk björkgren och försöka få tag i bollhelvetet, medan Krut låg bredvid och var både intresserad och uppmuntrande.... Suck!
 
Tur att vi har Drama att luta oss tillbaka på! Hon spårade sitt fältspår alldeles, alldeles utmärkt och skötte sig överhuvudtaget med den äran.
 
 
Sen var det såklart dags för lite lydnad, och återigen försökte vi vara lite innovativa och hitta något nytt ställe. Men varför ändra ett vinnande koncept, så efter en stund återvände vi till världens vackraste lydnadsplan!
 
 
Först ut var Krut, men då glömde Marren att fota, så detta är vad som bjuds. Å andra sidan har ni sett hans fotgående, rutor och inkallningar till leda, så det gör nog inte så mycket....
 
 
 
 
Enligt Maritha så var Lo lite ringrostig, men av detta syntes intet! Hon jobbade så fint, så fint (vilket även mannen i bakgrunden tyckte)! Hihi!
 
Sist ut för dagen, var ålderdamen Drama. Ja, hon är ju faktiskt bara 6 år, så himmelens gammal är hon inte. Känns bara så komiskt att hon är äldst - och totalt, fullständigt sjövild!!!!
 
 
 
Sidförflyttningar meddels dubbelstuds!
 
 
 
 
Apportering i lagom fin och avvägd fart!
 
 
Jaha ja, där sitter hon minsann och ser foglig och mild ut....
 
 
Avslutar med en mycket fin ruta! Älskade lilla, galna Drama! <3
 
Efter detta nätta dagspass, var vi typ medvetslösa och det kändes helt ok att återvända till vår lilla övervåning, resterna av lasagnen och salladen från gårdagen. Vi försökte verkligen hålla igång och dricka vin och vara uppe sent, men det gick faktiskt sisådär. Men eftersom vi skippade tramset med att stänga dörrarna till duschar och toaletter (nästintill i alla fall), så hann vi säga en avsevärd mängd nödvändiga ord åtminstone, och det var huvudsaken!
 
Så var det då söndag och ett lätt strilande regn, men vi hade ändock enats om att spåra innan vi skildes åt. Sagt och gjort - iväg till skogen än en gång. Ungefär lagom till spårdags, öppnade sig himlen och det var bara att inse att inte ens en gång arméns regnställ håller bort vätan. Jag var blöt ända in på trosorna, men det var det värt - Släkten-är-värst spårade grymt bra!!!! Blev sen sjuk i feber, halsont och en envis huvudvärk, men det visste jag ju inte då.....
 
Avslutade hela vår underbart puttriga helg, med en pizza i Kopparberg - där jag passade på att bli lite uppraggad av en överförfriskad "inföding". Tackade dock nej tack, eftersom man har familj och vänner och så här i storstan! Blink, blink!
 
Marren, jag hoppas att detta blir en återkommande vana - bara så att du vet!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Liknande inlägg

1 Maritha:

skriven

Som sagt det är drag under sulorna, underbar helg!!!!
Definitivt återkommande, längtar redan till nästa gång!

Har skrattat mig igenom inlägget! Älskade galna hundar <3

Kramar från oss

Kommentera här: