Jösses, vad vi är lediga idag!

Idag är vi liksom fullständigt och totally lediga, Släkten-är-värst och jag. Det är snudd på ett mirakel eftersom det inträffar så sällan, men det är, i sanning, både behövligt och njutbart!
 
Efter en lång sovmorgon med tillhörande frukost framför Nyhetsmorgon, tog vi oss till sist samman och gick ut för en mikrokort promenad i duggregnet. Nu blev ju det ungefär som det brukar - dvs inte alls kort och inte alls "bara" en prommis. Det är så sällan som jag är ute och traskar på hemmaplan, och plötsligt så kände jag att det var jättemysigt att gå runt i kvarteren, titta på Halloweenpumpor och annat smått och gott, vilket såklart ledde till att det blev ganska rejält mycket längre än vad som var tänkt från början.
 
Sen upptäckte jag, dessvärre, att lille Krut har blivit lite stukad av min smärre irritation under veckan, vilket inte alls är bra! Efter förra helgens tävling, har jag varit lite hårdare mot honom än vad jag brukar - sannolikt mot bättre vetande (precis som när jag traskade in på platsliggningen). Jag har bannat mig själv, för att jag har varit släpphänt, tillåtit alldeles för mycket osv, osv, och detta skulle det rådas bot på. Nu vill jag verkligen poängtera att det inte handlar om krafttag, sannolikt mer om mitt tonläge, men det har blivit tokigt i alla fall. Snyft!
 
Skratta gärna, men jag känner min Krut, och jag vet att han är känslig och lättpåverkad, vilket blev extremt tydligt idag. När vi skulle köra ett kort fotgående, upptäckte jag plötsligt att han var rent låg och väldigt osäker, och då har det självklart blivit helt tokigt! Jag har tusen gånger hellre Kruten x 100, än en osäker herre som är rädd för att göra fel (såklart) - vilket naturligtvis ledde till en massa småpass med lydnad, där vi lekte som galningar och hade hur kul som helst. Glädjande nog, så hittade vi varandra igen - lilla hjärtat och jag - och jag har lärt mig att jag måste hitta andra vägar!
 
 
Drakmoster var på sitt allra mest strålande humör, vilket hon har varit 24 - 7 den senaste månaden. Detta innebär att hon far runt som en komplett fullblodsgalning - leker, jagar löv, går fot, hoppar och studsar allmänt förvirrat! Ja, det är mellan löp och ja, hon håller systersonen i herrans tukt och förmaning. Det är svårt att förstå att hon har uppnått den aktningsvärda åldern av sex år och det är svårt att förstå vilken resa vi har gjort med denna fantastiska, underbara och lite döva dam!
 
 
Nåväl, sen är ju detta med att promenera på hemmaplan även behäftat med att man träffar en massa bekanta. Det är naturligtvis både och, beroende på sinnesstämning, men idag var det en sån dag att det enbart var trevligt och puttrigt. Bästa dejten var med den elev jag hängde mest med, innan jag bytte jobb, och hans familj, och efter ett långt samtal fortsatte jag hemma, på lätta fjät! Noterade vid hemkomst, att vi "bara" hade varit ute i 2,5 timme.... Hihi!
 
Nu sover bästisarna så gott, och jag ska pyssla lite här hemma. Hoppas ni har en lika njutbar lördag som jag har!

Liknande inlägg

Kommentera här: