Med lite tur så kommer facit imorgon!

Har haft en ljuvlig konvalescensdag idag, tillsammans med käraste familjen (dock i avsaknad av sonen, som skulle hänga med flickvännen). Det var vår i luften, solen sken, vi var glada och hundarna var pigga. Kunde inte bli bättre, liksom..... Fast lite bättre hade det ju kunnat bli - trots allt - eftersom dottern är en grym fotograf, medan sambon och jag är ganska mediokra, och hade kameran i högsta hugg mest hela tiden. Tyvärr har vi ett annat program (fattar nada) på datorn och det gick inte att ladda ner dessa fantastiska foton, eftersom sambon tillika systemprogrammeraren inte är hemma under kvällen. Därav titeln - återkommer förhoppningsvis med grymma foton under morgondagen! Wiheee!
 
Jag förstår att några undrar huruvida jag håller mig till sanningen eller inte, pga mina blogginlägg, och det kan jag säga att jag gör! Däremot är det så förbannat (ooops) trist att sitta på kammaren och glo och ännu tristare, är det att skriva om eländet. Idag skulle det tränas hund och njutas av våren - trots lite sned rygg, svullet och blekt ansikte, så var det bara!
 
Åkte till Velambsund och hittade ganska omedelbart en parkering som hade lämplig mark runtomkring - dessutom utmärkt yta att träna lydnad på. Perfekt! Spår lades till Släkten-är-värst och barnbarnet Xtra och därefter kördes lite lydnad. Eftersom Sofia "sitter på" dom perfekta bilderna, så får det bli lite "hej hopp gummisnopp" i det här inlägget. Håll till godo!
 
 
Ja, ni ser ju på direkten, var ribban ligger!
 
 
 
Undra på att man är sned och vind i ryggen - kolla höftvridningen!?
 
 
 
Och där ligger metallapporten och "glor"....
 
 
...men inte nu längre!
 
 
Älskade Drakmoster kör ruta a la Drama style!
 
 
I alla fall bättre!
 
 
Tröttsam sambo!
 
 
Höll faktiskt på att få skrattkramp när jag såg denna bild. Förstår verkligen att dottern flyttade till Örebro vid 16 års ålder - hon kanske inte ens är hörselskadad och behövde gå i skola just där..... Vilken jäkla morsa!!!!
 
 
 
Snurr tränas.....
 
 
...och backa.
 
 
Sofia och Xtra är ju, typ, bästisar! Dvs, det beror på om Sofia gör som Xtra vill.... Gör hon det, så är Xtra ytterligt medgörlig och kan prestera grymt i både rallylydnad, sök och spår! Älskar Xtra för övrigt!!!!!
 
 
Suck, så var det dags för lite styrning av Mannen i mitt liv - ja, ni vet - han, Kruten.
 
 
Jag ser galet sur ut på varendaste foto, men det handlar inte om surhet - det kallas fokus. Att styra denna vilda och vackra gosse är en balansgång på slak lina. Han vill så det värker och det är banne mig inte lätt att hinna med!
 
 
Jodå, läggandena brukar vi ju klara....
 
 
 
Apportbock ut och apportbock in - ingen hann med, mer än själva Krut! Hihihi!
 
 
Börjar få viss ordning på fjärren och det känns ju skönt, "um'ma så säääj....."
 
 
Det är någonting speciellt med Kruten, det går liksom inte att låta bli att älska honom! Det är inte bara jag som säger - det är typ alla han "springer på". Han är så jädrans trygg, överlycklig och "kryllig" på ett alldeles särskilt sätt - bryr sig inte ett smack om andra hundar, gör allt för att vara till lags i kombo med en underbar attityd. Det var en lyckans dag, då vi bestämde oss för att han skulle leva sitt liv tillsammans med sambon, Drakmoster och mig - så är det bara! Att han kan var lite enerverande bryr vi oss helt enkelt inte om... Blink, blink!
 
 
 
Avslutade det hela med några goda Sorunda-korvar (hörde du, Annika) och en fika, innan vi drog oss hemåt. Nu är jag helt "slut i rutan", men det var det värt! Återkommer förhoppningsvis imorgon med dom "riktiga" bilderna...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1 Jessica Rönnberg:

skriven

Väntar med STOR förväntan.

Kommentera här: