Lååååång fredag!

Jajaja, jag vet att det heter långfredag i ett ord och allt det där - jag vill mest förmedla en känsla av dagen! Något fel på mig är det ju, helt klart, det är bara att inse. Först ser jag framemot en påsk mol allena, i alla fall som individ på två ben, och när den sen infaller, är det plötsligt lite väl ensligt! Snacka om att aldrig vara nöjd.....
 
Men visst, det började faktiskt inte alldeles lyckat, då gammal, liten mamma blev inlagd på SÖS pga lite tokiga värden lite hit och lite dit. Ingen bra känsla, då mamsen är 91 år gammal och kanske inte orkar alldeles hur mycket som helst, trots att vi andra envisas med att vilja tro det. I samma röriga veva, fräste ju sambo och cykel till Italien för en veckas träning mm (vem vet, det kanske bli mer mm än cykling) och plötsligt var det påsk och kvar blev jag.
 
Lyckligtvis så är jag begåvad både med skitroliga hundar och goda vänner, så egentligen är det inte ett dugg synd om mig. Felet ligger mer i att jag tappar styrfarten, när jag blir orolig och stressad, men det går ju att åtgärda = t ex gläds åt det du har! Alltså mötte jag upp Liselott och Svea, helt enligt planerna, igår eftermiddag för lite spår. Ursprungsidén på plats, fick vi skippa, då det blåste halv orkan, men landade på fälten i Vissvass till slut. Både Liselott och jag ondgjorde oss över våra två-årstyper och deras förvirrade spårkapacitet och var rörande ense om att "det skulle gå åt helsicke i denna blåst", men vad tusan liksom....
 
Drama fick ett ganska långt fältspår och för Krutens del, så blev det skogen den här gången. Efter lite budföring och kaffe, kunde vi inte skylla på något längre, utan tog oss verket an. Började med esset, dvs Drama, och hon spårade så himla, himla bra!
 
 
Min pärla bland pärlor!!!!
 
Och sen var det då lille Krut.... Han må vara en jäkel på lydnad, men spår är inte hans allra bästa gren - det är det faktiskt inte. Det kan i och för sig - och högst troligt - bero på att jag har lagt fokus på lydnaden istället för spåret.... Nåväl, idag hade i alla fall Krut bestämt sig för, att nu jäklar skulle här spåras!!!!! Koncentrerad och fokuserad, släpade han sin lilla matte som en vante, efter sig i spåret, den nya, svindyra spårlinan släppte i sitt fäste och jag undvek, med nöd och näppe, att få ögonen fulla med kvistar och taggar. Jävlar i havet, vilket sjukt bra spårarbete!!!!!
 
 
Han kan när han vill, grabbhalvan!
 
Enligt utsago, så gjorde Svea också bra ifrån sig, så Liselott och jag kunde skiljas åt, nöjda med dagens prestation. Lustigt att det funkade så fint, när vi trodde precis det motsatta... Tack för en trevlig stund, brudar!
 
Idag, fredag, började jag med att möta upp Annika längst ut i Vissvass, redan vid 9-snåret (typ frulle-träning en ledig dag)! Vi var helt ensamma, fåglarna kvittrade och det var ju så mysigt! Lade spår till hundarna, tog en fika, körde lite uppletande (där Släkten-är-värst återigen visade sina kunskaper från kursen som jag inte var med på), tränade lite ruta och tog oss an spåren. Ingen vidare kommentar kring Drakmoster, men ang Krut, så valde han, denna dag, att försöka vinda in spåret. Jag höll emot som en idiot, men upplevde mest att jag störde honom alldeles för mycket då. Inga direkta problem med apporterna men alldeles för hög näsa.... Har nu sökt uppfödare för expertråd! Hihi!
 
Efter denna ljuvliga start på dagen, åkte jag till SÖS för besök. Hittade liten mamma sittande i en stol - arg! Hon hade verkligen ingen lust att "sitta där och glo bland alla som är så sjuka"! Tro inte för en sekund att jag raljerar - jag bara älskar inställningen och hoppas att det står för en bra känsla!
 
På hemvägen tog jag och jyckarna en prommis på Strandkyrkogården och nu har vi landat hemma. Som sagt, det har varit en lång fredag med många känslor - nu hoppas jag på en lugn kväll!
 
 
Glad Påsk, alla nära och kära!
 
 
 
1 Carina:

skriven

Men du, det är väl inget konstigt med att känna en massa saker när ens gamla mamma är dålig och inte ha nån hemma att bolla känslor och tankar med. Man kan inte alltid hålla på och glädja sig utan måste få vara ledsen, deppig, ensam, eländig. Helt ok. Hoppas det går bra med mamsen. Ha en skön påskhelg :)
Kram Carina

Svar: Så är det verkligen, Carina! Hade ungefär samma samtal med mamsen idag.... Tack och lov att man har vuxna barn, som delar ens känslor.Kramar
Lena Törnqvist

2 Anette:

skriven

Stor påskkram till dig och lilla mamsen. Må så gott Lena. Jag förstår din oro. Kraaaaaam

Svar: Detsamma till dig och er, Anette! Känns dock bättre nu - tack och lov!Kramar
Lena Törnqvist

Kommentera här: