Älsklingen Krut är friröntgad!!!!
Det var ju inte alls det jag skulle blogga om, och precis innan det beskedet, var jag dessutom deprimerad för att alla hade åkt hem....
Återigen gör livet en vändning, ett kast, och det som var nyss blir helt annorlunda! Plötsligt är jag glad som en speleman - tacksam för att jag valde kennel Keeponix och fick Drama, tacksam för att Maja parade härliga Alecto (Dramas mams tillika Kruts mormor), tacksam för allt jag har fått med mig från Anna och Roger, tacksam för att jag åkte och tittade på den där valpen som jag inte skulle ha och ytterligt tacksam för att jag ändrade mig! Jag är även oerhört tacksam för allt stöd jag får från Dorthe och Anders gällande träning och för att just ni är Krut´s uppfödare! Säger som kollegan Micke: Nu kööör vi!
Moster och Krut kampade då och kampar nu!
Nåväl, jag skulle ju egentligen blogga om vår träning idag, så jag gör väl det nu då! Efter två dagars hängande, höll Släkten-är-värst på att gå upp i atomer och det var hög tid att hitta på något att bekymra hjärnan med. Alltså fräste sambon och jag iväg till skogs för lite arbete.
Jag lade ett spår till fröken Fiol på sisådär 500 m - 4 apporter och ett slut. För Krutens del, så gällde intresset för spåret. Sambon lekte som en tok med slyngeln och skenade sen ut i skogen tillsammans med kampstocken. Krut gick helt ok, men inte super. Inget konstigt med det - vi har enbart fokuserat på lydnaden en längre tid - så han var lätt ringrostig. Löste i alla fall uppgiften och höll koncentrationen hyfsat.
Körde även uppletande (tre skick), vilket vi inte nött ihjäl oss på. Krut jobbade jättefint - jobbade lugnt och koncentrerat och plockade faktiskt in varenda föremål. Duktig kille! Drama körde också några skick, helt utan problem såklart!
Sen var det spårdags för fröken Fis och husse. Sambon har aldrig spårat med denna ärtiga dam tidigare, utan ägnat sig åt Elsa, så det tog en stund innan han kom på knepet. Men sen gick det kanoners!
Hon är jäkligt på hugget, lilla Draken!
Husse chillar inför kommande utmaningar!
Kommer iväg så fint, så fint.
Inga problem med att hitta apporterna...
.....dock lite problem med spårlinan! Allt medan Drama intresserat iakttar sin älskade husse!
Slutet gott, allting gott! Och heder åt min IT-sambo, som gör sitt bästa för att delta i aktiveringen av våra raringar! Det är ju ingen light-version precis, men han kämpar verkligen på efter allra bästa förmåga!
Nu sovs det, minsann, och jag bakar bullar mellan bloggeriet, och är bara så glad för mina fyrbenta!
skriven
Jag tycker mig känna igen skogen och parkeringsplatsen?? Kan det månne vara där våra kära fyrbent tog egna initiativ och möttes??
Längtar tills vi ses!!!!
Kramkram!