Får man skryta????
Visst måste man få göra det i sin egen blogg - i alla fall lite?! Liksom bara sitter här och känner hur himmelens nöjd och glad jag är över min härliga hundflock!
Igår var det spår för hela slanten tillsammans med Emma och det bara gick sådär sjukt jädrans bra. Drama är ju alltid duktig (men det har ni säkert hört förut) och slet på med sitt spår, som slingrade sig fram över kala berghällar och genom högt blåbärsris. Ungefär exakt där spåret gick, hade en fullkomligt övernitisk orienterare skenat runt - tänk er Road Runner i träningsoverall - precis innan, så hon tappade bort sig några gånger, men hittade tillbaka. Hon tappar ju aldrig sugen, den där hunden, utan ligger i tills allt är klart. Underbart!
Elsa sa att hon verkligen inte tänkte vara pensionerad den här dagen och fick ta samma spårupptag som Gabbe, över en väg, ut på en äng, en bit på en grusväg och sista biten genom skog, Hon var på ett strålande humör och löste rubbet både stabilt och rappt. Så härligt att se hennes förnöjsamhet!
Liten Krut fick tre kortare skogspår, där det första var lite som så: Vänta, är det något som har hänt precis här, och sen tuffade han iväg ut och hittade leksaken. Spår två och tre hade han fullkomlig koll på läget och löste rubbet alldeles utan hjälp från vare sig mig eller Emma. Bådar gott inför framtiden!
Idag har vi kört lydnad och uppletande tillsammans med Annika, och där fortsatte alla tre i ungefär samma anda. Pigga, glada och med en härlig vilja att hitta på något kul tillsammans med matte! Jag känner mig så nöjd och tillfreds med hela gänget, så om ni bara visste! :D
Imorgon blir det långbänk på Värmdö BK, eftersom det är dags för Östra LO:s mentalhelg - MH lördag och MT söndag. 05.00 - pip - ringer klockan och sen är det bara att kööööra!
God natt på er!
Igår var det spår för hela slanten tillsammans med Emma och det bara gick sådär sjukt jädrans bra. Drama är ju alltid duktig (men det har ni säkert hört förut) och slet på med sitt spår, som slingrade sig fram över kala berghällar och genom högt blåbärsris. Ungefär exakt där spåret gick, hade en fullkomligt övernitisk orienterare skenat runt - tänk er Road Runner i träningsoverall - precis innan, så hon tappade bort sig några gånger, men hittade tillbaka. Hon tappar ju aldrig sugen, den där hunden, utan ligger i tills allt är klart. Underbart!
Elsa sa att hon verkligen inte tänkte vara pensionerad den här dagen och fick ta samma spårupptag som Gabbe, över en väg, ut på en äng, en bit på en grusväg och sista biten genom skog, Hon var på ett strålande humör och löste rubbet både stabilt och rappt. Så härligt att se hennes förnöjsamhet!
Liten Krut fick tre kortare skogspår, där det första var lite som så: Vänta, är det något som har hänt precis här, och sen tuffade han iväg ut och hittade leksaken. Spår två och tre hade han fullkomlig koll på läget och löste rubbet alldeles utan hjälp från vare sig mig eller Emma. Bådar gott inför framtiden!
Idag har vi kört lydnad och uppletande tillsammans med Annika, och där fortsatte alla tre i ungefär samma anda. Pigga, glada och med en härlig vilja att hitta på något kul tillsammans med matte! Jag känner mig så nöjd och tillfreds med hela gänget, så om ni bara visste! :D
Imorgon blir det långbänk på Värmdö BK, eftersom det är dags för Östra LO:s mentalhelg - MH lördag och MT söndag. 05.00 - pip - ringer klockan och sen är det bara att kööööra!
God natt på er!